Hovrätten dömer för givande av muta och ålägger företagsbot

Göta hovrätt, dom 2015-12-07 i mål nr B 1160-15

Efter att kostnaden för fyra VIP-paket, vilka inkluderade bland annat biljetter till en hockeymatch samt en buffémåltid i samband med matchen, bokförts som representationskostnad väcktes åtal för mutbrott.

A var ensam styrelseledamot och firmatecknare för ett mindre bolag (bolag X). Bolaget arbetade med förmarkering av trafiklinjer, och en av deras större kunder var en Myndighet. B har haft en högre tjänst inom Myndigheten under många år, dock inte sysslat direkt med upphandlingar.

När B skulle gå i pension ville A avtacka B och bjöd därför denne på en hockeymatch inklusive middag i form av en buffé i samband med matchen. Ytterligare två personer inbjöds; person C från Myndigheten samt person D från ett statligt ägt företag, vilket kan sägas vara en konkurrent till bolag X. Alla personer har under en längre tid känt varandra via sina respektive anställningar. Kostnaden för de sammanlagt fyra VIP-paketen, som inkluderade bland annat matchbiljetter, mat och dryck samt deltagande i diverse kringarrangemang uppgick till ett värde om ca 5000 kronor inklusive moms per deltagare.

Åklagaren yrkade på att B, D och C skulle dömas för tagande av muta enligt 10 kap. 5 a § brottsbalken, samt att A skulle dömas för givande av muta enligt 10 kap. 5 b § brottsbalken. Åklagaren yrkade även på att hovrätten ska ålägga bolag X att betala företagsbot med 150 000 kronor enligt 36 kap. 7 § brottsbalken.

Hovrätten konstaterade att de tilltalade inte umgicks privat och att det således stod klart att deras bekantskapsrelation varit av underordnad betydelse och att förmånerna i allt väsentligt haft sin grund i tjänstesambandet. Huruvida A betalade personligen för VIP-biljetterna eller om det gjordes genom bolag X är utan betydelse vad det gäller tjänstesambandet.

Hovrätten tog sedan ställning till frågan om otillbörlighet och konstaterade att det visserligen inte förekommit något som tyder på att A försökt förmå B, C eller D att företa några pliktstridiga åtgärder på arbetet. Inte heller framkom det någon som tyder på att A ställt några andra krav eller förväntat sig en motprestation från deras sida. Detta utesluter dock inte att förmånerna är att anse som otillbörliga. Det ska dock beaktas att i B:s arbetsuppgifter ingick att lämna underlag för upphandlingar av entreprenörer för arbeten, således måste det ansetts vara viktigt för A att och bolag X att B hade en positiv bild av dem. Med hänsyn till det och till värdet på förmånen ansågs den därför vara otillbörlig.

Vad det gäller C konstaterade hovrätten att på grund av C:s ställning hos Myndigheten att bolag X inte kunnat dra affärsmässig nytta av att bjuda C på en ishockey-match. Därför ska det inte anses vara otillbörligt i denna del. C frikändes på grund av detta.

Hovrätten konstaterade att vad det gällde D, att värdet av förmånen som uppgick till ca 5 000 kronor var relativt högt men ändå inte så iögonfallande att det vid en straffrättslig bedömning kan anses otillbörligt och D frikändes.

Hovrätten konstaterade att A måste varit införstådd med vad VIP-paketet kostat samt vad dess innehåll varit. A kan därför inte undgå ansvaret för givande av muta till B. B själv har dock förklarat att B uppfattade arrangemanget som en avtackning och inte var införstådd med hur mycket allt kostat, något som inte har motbevisats. Visserligen hade B en viktig position inom Myndigheten dock var det inte B som beslutade om upphandling, B utförde inte heller uppgifter som innefattade myndighetsutövning mot bolag X. B saknade därför uppsåt till förhållandet att förmånerna haft ett betydligt högre värde och åtalet mot B ogillades.

Hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer A, enligt 10 kap. 5b § brottsbalken, för givande av muta. Påföljden bestäms till 40 dagsböter á 320 kr.

Hovrätten konstaterade att A:s brottslighet hade begåtts i utövningen av näringsverksamhet och det finns även i övrigt förutsättningar enligt 36 kap. 7 § brottsbalken att ålägga bolag X företagsbot. A anförde att bolag X under år 2014 har halverat sin omsättning i förhållande till år 2013 och att bolaget helt kommer att exkluderas från samtliga av Myndighetens upphandlingar om A döms för de åtalade gärningarna. Med hänsyn till omständigheterna och behovet av en lämplig samlad reaktion på brottsligheten ansåg hovrätten att företagsboten skulle sättas lägre än vad som annars blivit fallet och boten bestämdes till 15 000 kr.

För en längre sammanfattning av tingsrättens dom, se dom 2015-03-31 i mål nr B 371-14 i rättsfallsbanken hos Institutet Mot Mutor.