Rättsfall

Tingsrätten frikänner samtliga i mål om arbetsrelaterad resa och inköp av tågbiljetter under upphandlingsförfarande

28 juni 2016

Uddevalla tingsrätt, dom 2016-06-28 i mål nr B 2169-14

VD:n (A) och driftschefen (B) vid ett helägt kommunalt bolag (Bolaget) företog tillsammans med C en arbetsrelaterad resa till Köpenhamn. C stod för inköp av tågbiljetter till ett värde om 1154 kr styck. Enligt A och B hade de dock bett C att fakturera Bolaget i efterhand. Vid tidpunkten för resan pågick ett upphandlingsförfarande och förfrågningsunderlag hade skickats ut till bl.a. det företag som C var ställföreträdare för.

Utöver detta hade A även gjort vissa inköp av tjänster och varor för Bolagets räkning i form av en dator, två kameror, musik-, bild- och redigeringsprogram m.m.

VD:n (A) och driftschefen (B) vid ett helägt kommunalt bolag (Bolaget) företog tillsammans med C en arbetsrelaterad resa till Köpenhamn. C stod för inköp av tågbiljetter till ett värde om 1154 kr styck. Enligt A och B hade de dock bett C att fakturera Bolaget i efterhand. Vid tidpunkten för resan pågick ett upphandlingsförfarande och förfrågningsunderlag hade skickats ut till bl.a. det företag som C var ställföreträdare för.

Frågan var om A och B mottagit en otillbörlig förmån i form av vardera en tågbiljett till ett värde om 1154 kr. Med andra ord om en förmån lämnats och i sådant fall om anbudsförfarandet faktiskt påverkats eller om förmånen varit sådan att den riskerat att påverka utgången av anbudsförfarandet.

Otillbörlighetsrekvisitet är inte närmare preciserat i lagtext eller förarbeten. Bedömningen är beroende av sed och allmän uppfattning. En samlad bedömning ska göras av alla för det enskilda fallet betydelsefulla omständigheter. Av central betydelse är förmånens ekonomiska värde samt typ av ställning eller tjänst, t.ex. har myndighetutövning i regel ansetts ha ett starkt skyddsintresse.

I detta fall rörde det sig enligt tingsrätten inte om myndighetsutövning utan om kontakter i näringslivet och detta alldeles oavsett att det gällde ett helägt kommunalt bolag.

I målet hade A, B och C lämnat samstämmiga uppgifter rörande avsikten med resan samt hur kostnaderna skulle fördelas. Enligt tingsrätten var uppgifterna av sådant slag att de inte kunde lämnas utan avseende. Tvärtom fanns det även utredning som talade i samma riktning.

Tingsrätten betonade även det faktum att det kan vara svårt att få samlade sittplatser på ett tåg om inte en och samma person bokar biljetterna. Tingsrätten ansåg därför att det rörde sig om en rimlig praktisk åtgärd att beställaren av biljetterna förskotterade kostnaden som utlägg som därefter fakturerades. Detta hade också skett om än långt senare och eftersom Bolaget hade betalat fakturan hade Bolaget uppenbarligen ansett att betalningsskyldighet förelåg.

Tingsrätten ansåg att det inte visats att förmån faktiskt givits och att åtalet redan av detta skäl skulle ogillas.

När det gällde de olika inköpen av varor och tjänster och eventuell trolöshet mot huvudman enligt 10 kap 5 § brottsbalken bedömde tingsrätten att A förvisso hade den förtroendeställning som krävs, men att A:s egna uppgifter om ändamålet med förvärven inte motbevisats.

 

A frikändes från trolöshet mot huvudman enligt 10 kap 5 § 1 st brottsbalken samt tagande av muta enligt 10 kap 5 a § 1 st brottsbalken.

B frikändes från trolöshet mot huvudman enligt 10 kap 5 § 1 st brottsbalken, medhjälp till trolöshet mot huvudman enligt 10 kap 5 § 1 st brottsbalken samt 23 kap 4 § brottsbalken samt tagande av muta enligt 10 kap 5 a § brottsbalken.

C frikändes från givande av muta enligt 10 kap 5 b § brottsbalken.