Hovrätten ändrar tingsrättens dom i fråga om företagsbot

Svea hovrätt, dom 2015-04-29 i mål nr B 7863-14

Efter att grova ekonomiska brott konstaterats i två bolag ändrar hovrätten tingsrättens dom och ålägger respektive bolag företagsbot om en miljon kronor.

Sedan en projektledare erhållit virke från en underkonsult under tiden som båda var verksamma vid en renovering av Söderledstunneln yrkade åklagare om ansvar för mutbrott vid tingsrätten. Huvudåtalet gällde bland annat grovt bedrägeri, grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott. Vad gäller yrkandet om mutbrott och bestickning frikände tingsrätten både underkonsulten och projektledaren från ansvar. De fälldes dock för delar av huvudåtalet. Frågan om mutbrott prövades inte vidare av hovrätten utan tingsrättens friande dom gällande mutbrott kvarstod därför. Hovrätten friade även projektledaren från övriga åtalspunkter i sin helhet.

Huvudåtalet rörde, som ovan nämnts, grova ekonomiska brott där kommunen enligt åklagaren hade betalat ut 27 miljoner kronor för mycket på grund av falska fakturor. I tingsrätten yrkade åklagaren därför, utöver övriga åtalspunkter, att företagsbot för underkonsultens samt en underleverantörs respektive företag skulle utdömas. Detta lämnade dock tingsrätten utan bifall med hänsyn till att de var ensamma företrädare för respektive bolag och att en företagsbot därför skulle drabba dem personligen. Eftersom de båda dömts för annan brottslighet i enlighet med huvudåtalet erhöll den straffrättsliga påföljden företräde.

Åklagaren överklagade till hovrätten och yrkade på längre fängelsestraff än vad tingsrätten utdömt samt att hovrätten skulle bifalla yrkandena om företagsbot för underentreprenören och underkonsultens respektive bolag.

Liksom tingsrätten fann hovrätten att de allmänna förutsättningarna enligt 36 kap. 7 § brottsbalken för att utdöma företagsbot var uppfyllda då grova bokföringsbrott och grova skattebrott hade begåtts i bolagens utövning av näringsverksamhet. Frågan för hovrätten bestod därför i att pröva till vilket belopp boten skulle bestämmas och om det fanns skäl att jämka eller efterge företagsboten.

Hovrätten fann att de konkreta straffvärdena för brottsligheten i respektive bolag motiverade en företagsbot om två miljoner kronor vardera. En företagsbot får dock jämkas om brottet medför annan betalningsskyldighet för näringsidkaren och den samlade reaktionen på brottsligheten skulle bli oproportionerligt sträng. Eftersom utredningen gav för handen att båda bolagen hade ålagts skattetillägg om cirka en miljon vardera fann hovrätten med hänsyn till de dubbla sanktionerna att det därför fanns skäl att jämka företagsboten för respektive bolag med ett belopp i nivå med skattetillägget.

Som skäl för jämkning anförde bolagen i fråga dessutom att de nu hade nya ägare vilka skulle drabbas av företagsboten utan att ha begått något brott. Ändrade ägarförhållanden är något som diskuteras i förarbetena och lagstiftarens bedömning har varit att företagsbot kan åläggas en juridisk person även om ägarstrukturen ändrats efter brottet. Hovrätten fann därför att det inte fanns anledning att ytterligare jämka eller efterge företagsboten. Slutsatsen blev därför att hovrätten i denna del ändrade tingsrättens dom och bestämde företagsboten till en miljon kronor för respektive bolag.

För en längre sammanfattning av tingsrättens dom, se dom 2014-08-15 i mål nr B 6546-12 i rättfallsbanken hos Institutet Mot Mutor.