Hovrätten ändrar tingsrättens dom vad gäller rubricering av bestickning och dömer till ansvar för grovt brott

Svea hovrätt, dom 2015-06-26 i mål nr B 7625-13

Sedan företrädare för ett svenskt teknikkonsultföretag i ett internationellt anbudsförfarande bekostat resor företagna av chefen för den enhet som haft att bereda inkomna anbud uppstod fråga om bland annat ansvar för bestickning.

Ett internationellt teknikkonsultföretag med säte i Sverige var inbegripet i ett anbudsförfarande rörande två infrastrukturprojekt i Ukraina. Chefen för den enhet i Ukraina som haft att bereda upphandlingen (beredningschefen) och som var underställd landets utvecklingsministerium erhöll för sig och sin familj resor till Stockholm och Köpenhamn, logikostnader och fickpengar. Beloppet uppgick sammantaget till ca 70 000 kr och utbetalades av en konsult knuten till det svenska teknikkonsultföretaget. Åklagare väckte talan mot konsulten och mot teknikkonsultföretagets utlandschef (utlandschefen) och yrkade ansvar för bland annat bestickning, grovt brott.

Tingsrätten fann att rekvisiten var uppfyllda för att döma både konsulten och utlandschefen till ansvar för bestickning. Brottet bedömdes dock inte som grovt; tingsrätten resonerade som så att det inte var visat att de aktuella projekten varit av stor betydelse för Ukraina och dess folk, samt att de tilltalades förfaringssätt varit av amatörmässig karaktär och därför inte kunde anses ha varit av särskilt farlig art.

Domen överklagades av både de tilltalade, som yrkade på frikännande från ansvar, och av åklagaren, vilken yrkade att hovrätten skulle bedöma brotten som grova.

Hovrätten fann inledningsvis att den lag som skulle tillämpas var svensk lag, trots att det inte kunde uteslutas att vissa av de betalningar som gjorts hade skett i andra länder än Sverige. Denna bedömning baserades dels på att delar av gärningen hade utförts i Sverige, dels på att gärningen i dess helhet var att anses som begången i Sverige. Hovrätten konkluderade därmed att tillämplig lagstiftning gällande bestickningsbrottet var 17 kap. 7 § brottsbalken i dess lydelse före den 1 juli 2012.

Vidare konstaterade hovrätten att det var utrett att konsulten hade betalat för resekostnader och fickpengar till förmån för beredningschefen, och att utlandschefen hade haft kännedom om detta. Beloppet uppgick till cirka 70 000 kronor och hovrätten fann, liksom tingsrätten, att denna förmån givits med syfte att vinna fördelar i samband med anbudsförfarandet. Konsultens och utlandschefens agerande gör att de båda är att betrakta som gärningsmän.

Vad gäller gärningens rubricering gjorde hovrätten en annan bedömning än tingsrätten. Hovrätten konstaterade att det i den tillämpliga lagstiftningen, det vill säga den lagstiftning som gällde före den 1 juli 2012, inte anges några omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett brott ska anses som grovt. Genom de ändringar som trädde i kraft den 1 juli 2012 infördes nya bestämmelser vilka reglerar såväl grovt tagande av muta som grovt givande av muta. Här anges fyra omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt, nämligen att gärningen innefattat missbruk av eller angrepp på särskilt ansvarsfull ställning, att den avsett betydande värde, att den ingått i systematisk brottslighet eller annars varit av särskilt farlig art. Av förarbetena till de nya bestämmelserna kan inte utläsas att någon ändring varit avsedd i förhållande till vilka brott som tidigare varit att bedöma som grova, utan syftet har snarare varit att främja enhetligheten i tillämpningen av lagtexten. Därav fann hovrätten att dessa fyra omständigheter kunde beaktas även när den äldre lagstiftningen skulle tillämpas.

Hovrätten konstaterade att gärningen innefattat ett angrepp på en person i ansvarsfull ställning knuten till den ukrainska förvaltningen, och att mutorna lämnats för att påverka beslutsprocessen och upphandlingsförfarandet. Upphandlingen rörde betydande belopp och skedde inom ramen för ett större vattenförsörjningsprojekt vilket var finansierat genom lån från Världsbanken och med stöd från SIDA. De tilltalades förfaringssätt kännetecknades vidare av förslagenhet på så sätt att man försökt dölja kostnader avsedda mutor genom oriktig fakturering. Vid en samlad bedömning fann hovrätten därför att bestickningsbrottet ska anses som grovt och ändrade därmed tingsrättens dom i detta hänseende. Konsultens påföljd bestämdes till nio månaders fängelse och utlandschefens påföljd till densamma.

För en längre sammanfattning av tingsrättens dom, se dom 2013-07-17 i mål nr B 913-13 i rättsfallsbanken hos Institutet Mot Mutor.