Ny rapport från Brottsförebyggande rådet om otillåten påverkan inom idrotten
15 mars 2018Brottsförebyggande rådet har publicerat rapporten ”Att motverka otillåten påverkan inom idrotten”. Rapporten redogör för en studie utförd i samarbete med Riksidrottsförbundet om trakasserier, hot, våld och korruption inom idrotten, med särskild fokus på otillåten påverkan. I rapporten definieras korruption som löften eller erbjudanden om muta eller annan otillbörlig belöning för ett visst agerande från en part till en annan och inkluderar även otillbörliga relationer mellan flera personer.
Studien identifierar sju kategorier av yrkesrelaterade korruptionsrisker som kan uppstå inom idrottssektorn. I studien har sex olika yrkesgrupper inom idrotten granskats och för fem av dessa bedöms korruptionsrisker finnas. Studien belyser även risker för olika former av ekonomisk brottslighet där matchfixning lyfts som ett särskilt problem. Studien pekar på fall av misstänkt matchfixning där spelare erbjudits belopp som i vissa fall kan motsvara misstanke om grova mutbrott. Inom idrotten utmärker sig även frågan om vem det är som söker påverka någon. Här rör det sig ofta om personer kopplade till olika former av grupperingar som ger dem något som i studien benämns som ”skrämselkapital”, till skillnad från en person som agerar ensamt vilket vanligtvis annars är fallet.
– För att kunna hantera korruptionsrisker inom en organisation är det en förutsättning att det finns medvetenhet och kunskap om vad korruption är och hur den kan ta sig uttryck. Denna rapport är därför väldigt bra eftersom den ger en bild över hur korruption inom idrotten kan se ut samtidigt som också innehåller förslag på förebyggande åtgärder, säger Natali Phalén, generalsekreterare Institutet Mot Mutor.
Rapporten avslutas med konkreta förslag på hur föreningar kan arbeta med bland annat korruptionsrisker internt. Ett förslag är att ta fram riktlinjer som ger vägledning i hur gränsdragningsproblem kan hanteras. I rapporten lyfts de två överenskommelser som tagits fram med stöd av Institutet Mot Mutor inom sektorerna för vård, omsorg och personlig assistans samt bygg- och fastighetsindustrin som inspirationskällor till hur sådana riktlinjer kan utformas. Utöver detta visar studien på vikten av att det finns tydliga rapporteringskanaler att använda när något inträffar och att händelser hanteras och följs upp på ett tydligt sätt.
– Tydliga riktlinjer är ett viktigt verktyg för att förebyggande kunna hantera korruptionsrisker. Det finns många fördelar med att ta fram branschspecifika riktlinjer. Erfarenheterna från de två branschöverenskommelser mot korruption och mutor som IMM har stöttat framtagandet av är att de bidrar till ökad medvetenhet samtidigt som de ger konkret och verklighetsnära ledning kring vilka förhållningsregler som ska gälla, säger Natali Phalén.