Tingsrätten frikänner från mutbrott samt ogillar åtal om företagsbot

Örebro tingsrätt, dom 2015-03-31 i mål nr B 371-14

Efter att kostnaden för fyra VIP-paket, vilka inkluderade bland annat biljetter till en hockeymatch samt en buffémåltid i samband med matchen, bokförts som representationskostnad väcktes åtal för mutbrott i enlighet med 10 kap 5 a § 1 st brottsbalken och 10 kap 5 b § brottsbalken.

Person A är ensam styrelseledamot och firmatecknare för ett mindre bolag (bolag X). Bolaget arbetar med förmarkering av trafiklinjer, och en av deras större kunder utgörs av en statlig myndighet. Person B har haft en högre tjänst inom myndigheten under många år, dock inte sysslat direkt med upphandlingar. A och B har inte umgåtts privat men då de genom sina yrkesroller känt varandra i cirka 20 års tid har en slags vänskaplig arbetsrelation utvecklats. När B skulle gå i pension ville A avtacka B och bjöd därför denne på en hockeymatch inklusive middag i form av en buffé i samband med matchen. Ytterligare två personer inbjöds; person C från myndigheten samt person D från ett annat företag, vilket kan sägas vara en konkurrent till bolag X. Alla personer har under en längre tid känt varandra via sina respektive tjänster. Kostnaden för de sammanlagt fyra VIP-paketen, som inkluderade bland annat matchbiljetter, buffé samt viss sponsring till hockeyn och ekonomiskt bistånd till BRIS, betalades av bolag X och uppgick till cirka 20 000 kronor inklusive moms.

Åklagaren yrkade ansvar för givande av muta för person A och tagande av muta för B, C och D. Vidare yrkades även att bolag X skulle åläggas företagsbot om 150 000 kronor.

Tingsrätten konstaterade att samtliga åtalade personer tillhör den personkrets som omfattas av bestämmelserna i brottsbalken rörande mutbrott. Person A har uppgivit att de aktuella förmånerna givits av honom personligen och att de felaktigt redovisats som en kostnad för bolag X. Då dessa uppgifter inte motbevisats lade tingsrätten detta till grund för bedömningen. Trots det, och trots att samtliga personer varit arbetsvänner under många år, fann domstolen att såväl givandet som mottagandet av förmånerna i allt väsentligt haft sin grund i det konstaterade tjänstesambandet mellan A, B, C och D. Vidare utreddes frågan om huruvida förmånerna varit otillbörliga. En förmån som lämnas med det direkta syftet att mottagaren ska ge givaren en motprestation är alltid otillbörlig. Tingsrätten fann dock att så inte var fallet i den aktuella situationen eftersom VIP-paketen givits utan krav, direkta eller indirekta, på motprestation. Istället måste en samlad bedömning göras av alla betydande omständigheter för det enskilda fallet för att utreda frågan om otillbörlighet, där det ekonomiska värdet på förmånen tillmäts stor betydelse. Eftersom ett starkt skyddsintresse är förenat med myndighetsutövande verksamhet får begreppet otillbörlighet en vidare innebörd i sådana fall.

Tingsrätten fann att de delar av kostnaden för VIP-paketen som härrörde sig till sponsring och ekonomiskt bidrag inte ska räknas in vid bedömningen av förmånens värde. De aktuella förmånernas värde ska därför beräknas till respektive 900 kronor. Eftersom arbetsvänskapen mellan de åtalade har viss inverkan på bedömningen, trots konstaterat tjänstesamband, fann tingsrätten att förmånerna, varken när de gavs av A eller mottogs av B, C och D, kan anses vara otillbörliga.

Tingsrätten fann därför vid en sammanfattande bedömning att rekvisiten för mutbrott inte var uppfyllda och ogillade därför åtalet mot samtliga personer. Som en naturlig följd ogillades även yrkandet om att ålägga bolag X med företagsbot.