Tjänsteman mottog bil och fick garage uppfört av underentreprenör

Södertörns tingsrätt, dom 2014-10-17 i mål nr B 9583-13

Efter misstankar om oegentligheter gällande överlåtelse av en bil samt byggnation av ett garage yrkade åklagare på ansvar gällande mutbrott för två tjänstemän samt näringsförbud och företagsbot.

Tjänsteman A var anställd hos ett större bolag (X). Bolaget hade ett antal ramavtal med olika entreprenörer och det föll inom A:s befogenhet att, upp till ett visst belopp, fritt välja vilken av dessa entreprenörer som skulle få arbetsuppdrag.

Tjänsteman B var fram till juli 2012 anställd på ett av dessa företag vilka hade ramavtal med bolag X. Därefter övergick B till att arbeta i ett familjeföretag och blev däri registrerad styrelseledamot den 11 oktober 2012.

Tjänstemännen A och B möttes första gången 2005 men utvecklade ingen närmre relation. I september 2011 överläts B:s privata bil till A att fritt disponeras. A sålde kort därefter vidare bilen och behöll själv försäljningslikviden om 150 000 kronor. De två hävdade att A erlagt 150 000 kronor i kontanter för bilen till B men att de varken skrivit kvitto eller registrerat ägarbyte på bilen. Åklagaren å sin sida yrkade ansvar för mutbrott gällande A och bestickning gällande B (åtalspunkt 1).

I juli 2012 började ett garage byggas av B och det företag han nu arbetade för på A:s privata tomt på uppdrag av A. Byggnationen avslutades i september samma år. I april 2013 konfronterades B av tredje man med uppgifter om misstänkt mutbrott gällande A – först därefter skickade B en faktura på garaget om 400 000 kronor. Då byggnationen kantats av tvister mellan A och B rörande kvalitén på arbetet kom parterna slutligen överens om att A skulle erlägga en summa om 300 000 kronor, vilket också skedde. Med tanke på beloppets storlek yrkade åklagaren ansvar för grovt tagande av muta gällande A respektive grovt givande av muta gällande B (åtalspunkt 2).

Tingsrätten konstaterade gällande åtalspunkten 1 att A aldrig varit registrerad ägare till bilen i fråga, men trots detta fått in en betalning om 150 000 kronor på sitt konto med bilen som specifikation. Inget kvitto skrevs vid A:s påstådda köp av bilen, något som parterna också vidgått. Tingsrätten kunde också konstatera att A de facto hade disponerat bilen vid den av åklagaren påstådda tidpunkten eftersom en polisrapport visade att A hade åkt fast för fortkörning. Tillsammans med trovärdiga vittnesuppgifter gjorde tingsrätten den samlade bedömningen att B lämnat bilen som muta eller annan otillbörlig belöning till A för dennes tjänsteutövning, och att A tagit emot denna.

Gällande åtalspunkten 2 noterade tingsrätten att fakturan för garaget skickades till A först efter att B hade konfronterats med misstankar om mutbrott rörande A. Tillsammans med trovärdiga vittnesuppgifter fann domstolen därför att garaget lämnats av B såsom en otillbörlig förmån för A:s tjänsteutövning och att byggnationen således inte utgjort en del av en affärsförbindelse. Det var dock inte fråga om grovt mutbrott vilket åklagaren yrkade, även om storleken på beloppet (300 000 kronor) inte var att betrakta som obetydlig.

Tingsrätten dömde A till ansvar för mutbrott enligt 20 kap 2 § brottsbalken i sin lydelse före 1 juli 2012 gällande åtalspunkt 1 samt tagande av muta enligt 10 kap 5 a § 1 st brottsbalken gällande åtalspunkt 2. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med dagsböter 100 å 330 kr. A förpliktigades även att såsom förverkat utbyte av brott utge 150 000 kronor.

Tingsrätten dömde B till ansvar för bestickning enligt 17 kap 7 § 1 st brottsbalken i sin lydelse före 1 juli 2012 gällande åtalspunkt 1 samt givande av muta enligt 10 kap 5 b § brottsbalken gällande åtalspunkt 2. Påföljden bestämdes även här till villkorlig dom i förening med dagsböter 70 å 410 kr.

Åklagaren yrkade slutligen på näringsförbud för B samt företagsbot för det bolag i vilket han var styrelseledamot. Tingsrätten fann dock att B inte hade innehaft någon ledande ställning i företaget vid någon av de aktuella tidpunkterna och lämnade därför åklagarens yrkanden om näringsförbud och företagsbot utan bifall.