Tingsrätten dömer för mutbrott avseende nöjesresa och bil som pensionsgåva

Malmö tingsrätt, dom (deldom) 2018-12-06 i mål nr B 8501-16

En arbetsledare vid ett byggbolag fick på bekostnad av ett leverantörsföretag köpa en ny bil värd 419 000 kr. Köpet administrerades via leverantörsföretaget vd, som också på leverantörsföretagets bekostnad betalade en resa till arbetsledaren värd 42 000 kr i pensionspresent.

Arbetsledaren och vd:n åtalades för tagande respektive givande av mutbrott, grovt avseende bilen och av normalgraden avseende resan. Båda nekade till brott och invände dels att det saknades tjänstesamband, dels att det inte varit fråga om otillbörliga förmåner.

I fråga om tjänstesamband konstaterade tingsrätten att det endast krävs att givaren och mottagaren har haft eller kan antas få kontakt med varandra i tjänsten. Det krävs inte att förmånen kan visas stå i samband med någon viss tjänsteåtgärd eller ens en uppgift som det ankommer på förmånstagaren att utföra, utan det räcker att denne har inflytande eller kan påverka beslutsfattandet till förmån för givaren. Om det också finns ett vänskapssamband blir frågan om förmånen huvudsakligen haft samband med tjänste- eller vänskapsförhållandet. Arbetsledaren hade möjlighet att självständigt göra inköp från vd:ns bolag. Även om de vid något tillfälle träffats privat beskrev de båda att deras relation var yrkesmässig. Vd:n sa också att gåvorna till arbetsledaren var för långt och gott samarbete. Tingsrätten konstaterade att när arbetsledaren fick bilen var han anställd vid byggföretaget och tjänstesamband förelåg. Angående resan påpekade tingsrätten att arbetsledaren fått resan på grund av det tidigare samarbetet och tjänstesamband förelåg därmed, även fast han hade gått i pension.

Vid otillbörlighetsprövningen framhöll tingsrätten att betalningen av bilen skedde på arbetsledarens initiativ, att bilen och resan var uteslutande för privat bruk och att transaktionerna inte skedde öppet. Gåvorna var båda dyra och gick klart utöver vad som följer av vanlig artighet, allmän sedvänja eller accepterad kutym i seriös verksamhet. Gåvorna kunde uppfattas som en belöning för arbetsledarens utförande av sina arbetsuppgifter och var därmed otillbörliga.

I fråga om brottet skulle rubriceras som grovt framhöll tingsrätten att gåvorna lämnats i privat sektor samt att det inte var fråga om en systematisk brottslighet eller brottslighet av särskilt farlig art. Det som skulle kunna medföra grovt mutbrott var istället det höga värdet på bilen. Tingsrätten framhöll att det saknas vägledande avgöranden om var värdegränsen går för grovt mutbrott. Eftersom skyddsintresset när det gäller mutor i privat verksamhet avser intresset av en fri konkurrens på marknaden ansåg tingsrätten att en jämförelse kan göras med beloppsgränserna vid bedrägeri, förskingring och trolöshet mot huvudman. Vid en sådan jämförelse överstiger värdet av bilen klart gränsen för grovt brott. Resan var däremot under denna gräns.

I fråga om påföljd fastslog tingsrätten att straffvärdet för den aktuella brottsligheten motsvarar sju månaders fängelse för givaren såväl som tagaren, men att det fanns förutsättningar att utdöma villkorlig dom i förening med ett kraftigt bötesstraff för båda.

Arbetsledaren dömdes till villkorlig dom och 120 dagsböter för grovt tagande av muta och tagande av muta, samt att utge 460 996 kr såsom förverkat värde av utbyte av brott. I förverkandeprövningen framhöll tingsrätten att det är värdet som egendomen har vid tidpunkten för brottet som ska vara styrande.

Vd:n dömdes till villkorlig dom och 120 dagsböter för grovt givande av muta och givande av muta.