Tingsrätten dömer tidigare fastighetschef vid myndighet med flera för grova mutbrott

Stockholms tingsrätt, dom 2021-02-03 i mål nr B 1074-17

En fastighetschef på en myndighet lät utföra byggnationer på dennes privata fastigheter i Sverige och Finland till ett värde av cirka 3,8 miljoner kr. Byggnationerna utfördes av tre olika entreprenörsbolag eller underleverantörer till dessa, vilka vid tidpunkten hade ramavtal med myndigheten.

För byggnationerna betalade fastighetschefen ingen ersättning till entreprenörerna. Kostnaderna för byggnationerna täcktes genom att fastighetschefen eller en teknisk förvaltare på myndigheten attesterade överdebiterade fakturor som sedan betalades av myndigheten.

Under cirka sex års tid disponerade fastighetschefen även över en motorbåt samt under en viss tid en båtsläpvagn som tillhörde ett av entreprenörsbolagen. Båten användes under fastighetschefens semester.

Vid sidan av sin anställning var fastighetschefen även ledamot, vd och ensam aktieägare i ett bolag. I egenskap av företrädare för bolaget ställde denne under cirka tre års tid ut 20 osanna fakturor till en av entreprenörerna och dennes underleverantör för arbete som aldrig hade utförts. Fakturorna, som uppgick till cirka 3,8 miljoner kr, betalades av entreprenören och underleverantören till fastighetschefens bolag.

Den tekniska förvaltaren lät en av entreprenörerna, utan ersättning, utföra byggnation på dennes barns lägenhet till ett värde av cirka 35 000 kr.

Efter en tid informerade anställda på myndigheten generaldirektören om misstankar om oegentligheter inom det område som fastighetschefen verkade. Generaldirektören vidtog flera utredningsåtgärder, bland annat tillsattes en extern utredning vilket föranledde myndigheten att göra en åtalsanmälan.

Fastighetschefen åtalades för bland annat grovt tagande av muta. De tre företrädarna för entreprenörsbolagen åtalades bland annat för grovt givande av muta. Den tekniska förvaltaren åtalades för grovt tagande av muta och annat brott. Generaldirektören åtalades för tjänstefel då denne väntat för länge med att göra en åtalsanmälan.

Tingsrättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att fastighetschefen varit involverad i och kunnat påverka olika upphandlingar där entreprenörerna medverkat. Fastighetschefen hade också haft en framträdande roll som inneburit att denne kunnat besluta om vilka entreprenörer som skulle erbjudas arbeten. Även om relationerna mellan fastighetschefen och entreprenörerna till viss del varit av privat natur menade tingsrätten att de framförallt varit yrkesmässiga. Företrädarna för entreprenörsbolagen stod därmed i beroendeställning gentemot fastighetschefen. Givandet och tagandet av förmånerna hade därför ett samband med fastighetschefens anställning.

Vad avsåg den tekniska förvaltaren ansåg tingsrätten att denne haft en central roll dels i samband med bestyrkande och attestering av fakturor från leverantörerna, dels vid beställningar av vissa mindre arbeten.

I fråga om förmånerna varit otillbörliga konstaterade tingsrätten att det handlat om förmåner till personer i anslutning till offentlig upphandling och att skyddsintresset därmed är starkt. Utrymmet för att kunna lämna eller ta emot förmåner är därför mycket begränsat. Tingsrätten beaktade särskilt att förtroendet för myndighetens upphandlingsverksamhet hade kunnat påverkas negativt. I flera fall hade förmånerna uppgått till betydande belopp. Fastighetschefens möjlighet att använda båt och släpvagn bedömdes ha utgjort en förmån som uppenbart överstigit gränsen för vad som ansågs vara godtagbart. Därmed bedömdes samtliga förmåner vara otillbörliga.

Fastighetschefen
Fastighetschefen dömdes för grovt tagande av muta och andra brott till fyra års fängelse samt meddelades näringsförbud i fem år. Värdet av förmånerna förklarades även som förverkat utbyte av brott.

Entreprenörerna
De tre företrädarna för entreprenörsbolagen dömdes för grovt givande av muta, varav två även för annan brottslighet. En entreprenör dömdes till fängelse i två år och sex månader samt meddelades näringsförbud i fem år. De andra två dömdes till fängelse i ett år och tre månader respektive villkorlig dom och 160 dagsböter. Båda meddelades även näringsförbud i tre år.

Den tekniska förvaltaren
Tingsrätten ansåg att den tekniske förvaltaren tagit emot en otillbörlig förmån av en av entreprenörerna i form av en byggnation av dennes barns lägenhet. Eftersom det förflutit mer än fem år sedan brottet begåtts var brottet preskriberat. Den tekniska förvaltaren frikändes därför från åtalet om mutbrott.

Generaldirektören
Tingsrätten konstaterade inledningsvis att brottet tjänstefel förutsätter att handlingen eller underlåtenheten att vidta en handling skett vid myndighetsutövning. Den som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott ska anmälas till åtal, om misstanken gäller bland annat tagande av muta.

En åtalsanmälan från en myndighet ingår som ett led i myndighetsutövningen. Tingsrätten konstaterade därmed att underlåtenhet att göra en åtalsanmälan kan föranleda straffansvar för tjänstefel. Däremot fann tingsrätten att rollen som generaldirektör inte innefattar en skyldighet att göra en åtalsanmälan. Skyldigheten i detta fall ansågs istället ligga på myndighetens personalansvarsnämnd. Generaldirektören frikändes därför från åtalet om tjänstefel.