Tingsrätten dömer två jägarprovledare för grovt tagande av muta efter att ha utfärdat och registrerat osanna jaktbevis till 40 personer

Haparanda tingsrätt, dom 2019-12-19 i mål nr B 537-18

Under flera år tog en provledare emot betalning för att registrera osanna jägarprov samt utfärda oriktiga jägarbevis för 40 personer. Ytterligare en provledare var delaktig i den osanna registreringen för nio av dessa personer och utfärdade vid fyra tillfällen oriktiga jägarbevis. För detta tog provledarna emot betalning, den första provledaren totalt 49 000 kr och den andra provledaren totalt 9 000 kr.

Sedan tingsrätten konstaterat att båda provledarna erkänt mutbrott och att bevisningen stödde deras erkännande gick domstolen vidare att pröva om mutbrotten skulle bedömas som grova. Tingsrätten framhöll inledningsvis att mutbrottsligheten skett i samband med myndighetsutövning och att de bägge provledarna som förordnade av polisen har haft en särskild förtroendeställning som har särskilt behov av integritetsskydd. Vidare betonade tingsrätten att provledarna genom att godta betalningarna och utfärda osanna jägarbevis satt jakt- och vapenlagstiftningen ur spel. Det påverkar allmänhetens tilltro till det allmännas myndighetsutövning. Mutbrotten för bägge provledarna bedömdes därför som grovt, oaktat att beloppen i sig ansågs så höga att de skulle medföra grovt mutbrott.

Eftersom de båda provledarna utfärdat oriktiga jägarbevis dömdes de också för grovt osant intygande.

Straffmätningsvärdet – efter hänsyn tagen till att båda provledarna riskerade förlora sitt arbete till följd av brottsligheten – bedömdes till ett och ett halvt års fängelse för den provledare som utfärdat flest osanna jägarbevis och ett halvt års fängelse för den andra provledaren.

I fråga om fängelsestraff skulle utdömas eller om annan påföljd kunde väljas för provledarna framhöll tingsrätten: ”I målet är fråga om brottslighet som är svår att upptäcka och som generellt måste anses medföra betydande skadeverkningar för allmänhetens förtroende för det allmännas myndighetsutövning och efterlevnaden av vapen- och jaktlagstiftningen. Det är därmed en brottslighet som det är särskilt angeläget att stävja. Det får därför anses föreligga en presumtion för att påföljden ska bestämmas till fängelse vid korruptionsbrottslighet av detta slag.”

Tingsrätten fann trots detta att förutsättningar fanns att döma den provledare som utfärdat minst antal jägarbevis till 160 timmars samhällstjänst i förening med villkorlig dom. Den andra provledaren dömdes till ett och ett halvt års fängelse. Båda provledarna dömdes också att till staten betala tillbaka värdet av mutorna, 40 000 kr respektive 9 000 kr, som förverkat utbyte av brott.

Ytterligare en person var åtalad för medhjälp till grovt tagande av muta och grovt osant intygande, men frikändes på grund av otillräcklig bevisning. Personen dömdes dock för annan brottslighet.