Tingsrätten friar i fråga om mutbrott för aktieköp

Stockholms tingsrätt, dom 2020-01-31 i mål nr B 12440-17

Ett fondbolag erbjöd finansiella tjänster till privatpersoner inom bland annat pension. Enskilda pensionssparare kunde via premiepensionssystemet välja att placera pensionsmedel i fondbolagets fonder. Fondbolaget ägdes huvudsakligen av ett ägarföretag som i sin tur ägdes till hälften vardera av fondbolagets vd respektive vice vd.

Fondbolaget använde sig av ett värdepappersföretag för att köpa värdepapper för pensionsmedel. Fondbolaget betalade för dessa värdepapper 60 miljoner dollar. Inköpspriset för värdepappren var dock lägre och värdepappersföretaget behöll mellanskillnaden mellan inköpspriset och försäljningspriset till fondbolaget som arvode. Mellanskillnaden uppgick till drygt 23,6 miljoner dollar. Därefter genomförde värdepappersföretaget en extra aktieutdelning som huvudsakligen överläts till företagets majoritetsägare.

Majoritetsägaren av värdepappersföretaget köpte sedan åtta procent av aktierna i ägarföretaget till fondbolaget från vd:n respektive vice vd:n i fondbolaget. Aktierna såldes för totalt 101 530 000 kr.

Med tidens gång höjdes kritiska röster mot fondbolagets tillförlitlighet och granskningar av bolagets verksamhet och affärer publicerades. Många pensionssparare valde då att plocka ut sina pengar från bolagets fonder och myndigheter tog bort bolaget från pensionssystemet samt polisanmälde fondbolaget. Så småningom ledde detta till att flera inblandade personer blev åtalade.

Åklagaren menade att mutbrott hade begåtts i samband med värdepappersaffären och köpet av aktier i ägarföretaget. Enligt åklagaren var arvodet till värdepappersföretaget alldeles för högt och satt för att värdepappersföretaget och fondbolagets vd och vice vd skulle berika sig själva. Åklagaren menade att betalningen av aktierna i fondbolagets ägarföretag om totalt drygt 101 miljoner kr till vd:n och vice vd:n var att anse som en muta. Vd:n och vice vd:n åtalades för grovt tagande av muta. Vd:n för värdepappersföretaget, som enligt åklagaren fick aktieköpet genomfört och betalningen verkställd, åtalades för grovt givande av muta (grov bestickning).

Fondbolagets vd och vice vd åtalades också för grov trolöshet mot huvudman. Även ytterligare personer åtalades för olika åtalspunkter.

Samtliga mutbrottsåtalade nekade till brott och hävdade att det hela tiden rört sig om normala affärstransaktioner.

Eftersom de aktuella transaktionerna ägde rum våren 2012 prövades målet utifrån den lagstiftning som gällde innan nuvarande lagstiftning.

Tingsrätten konstaterade inledningsvis att mutbrott kan föreligga även om åtal för trolöshet mot huvudman har ogillats eftersom mutbrott – till skillnad från trolöshetsbrott – inte kräver att någon skada har uppstått.

Tingsrätten framhöll att en förutsättning för mutbrott är att mottagaren har fått en förmån som typiskt sett utgörs av en materiell förmån av ekonomisk natur. Med hänvisning till förarbeten noterade tingsrätten att straffbara förmåner är alla förmåner som normalt sett kan utgöra ett verksamt bestickningsmedel.

Tingsrätten anförde att förmånen – mutan – enligt åklagaren bestod i hela det pris som betalats för aktierna i ägarföretaget. Tingsrätten menade dock att detta inte kunde vara fallet, eftersom aktieöverlåtelsen inneburit att givaren fått aktier och värdet av dessa måste räknas av betalningen. Således kunde det endast bli fråga om en förmån om aktierna hade sålts till ett överpris.

Efter en prövning av bevisning rörande aktiernas värde fann tingsrätten att det inte var styrkt att aktierna sålts till ett överpris. Det fanns därmed enligt tingsrätten ingen förmån varför åtalen för mutbrott ogillades.

Även på övriga åtalspunkter friades samtliga åtalade.