Vägbolagsfallet

Göta hovrätt dom 2025-06-27 i mål B 2604-23, överklagad Örebro tingsrätt dom 2023-06-09 i mål B 904-22

Två personer anställda på ett stort vägsäkerhetsbolag frikänns av hovrätten för att ha tagit emot muta av en finsk entreprenör.

Tingsrättens bedömning
En vd vid ett vägmarkeringsbolag, tillika ”senior vice president” vid dess moderbolag, (nedan vd:n) och en ekonomichef vid vägmarkeringsbolaget, tillika controller vid dess moderbolag (nedan ekonomichefen), tog via ett bolag P, som de båda ägde gemensamt, emot betalning från en vd (nedan den finske vd:n), tillika ordinarie styrelseledamot, vid ett finskt bolag som var underleverantör till vägmarkeringsbolaget och dess moderbolag. Betalningen, som uppgick till 836 950 kronor, skedde under åberopande av en osann faktura utställd av bolaget P till det finska bolaget för arbete som det finska bolaget aldrig utfört. Fakturan godkändes av det finska bolaget och beloppet betalades sedan ut av den finske vd:n. Vd:n och ekonomichefen åtalades för grovt tagande av muta och den finske vd:n för grovt givande av muta. Samtliga nekade till brott med invändningen att det varit fråga om en så kallad ”sign-on bonus” som vd:n och ekonomichefen skulle få för att börja arbeta i det finska bolagets koncern.

Tingsrätten konstaterade inledningsvis att vd:n och ekonomichefen genom sina anställningar i respektive bolag ingick i den krets som kan dömas för mutbrott. I fråga om samband mellan utbetalningen och vd:n respektive ekonomichefens anställningar i de båda vägbolagen konstaterade tingsrätten att det finska bolaget, vid tidpunkten för utbetalningen, var vägmarkeringsbolagets viktigaste leverantör. Genom vd:ns och ekonomichefens roller i respektive vägbolag ansåg tingsrätten att de haft stora möjligheter att främja det finska bolagets framtid som leverantör till vägmarkeringsbolaget. Av utredningen framgick även att vägbolagen hade en pågående affärsrelation med det finska bolaget och att det därmed fanns ärenden som vd:n och ekonomichefen både indirekt och direkt haft möjlighet att påverka.

Vad avsåg invändningen att betalningen avsåg en sign-on bonus, ansåg inte tingsrätten att den uppgiften var trovärdig. Tingsrätten hänvisade bland annat till att tillvägagångssättet inte framstod som rimligt då att bonusen utbetalades i det dolda genom en osann faktura. Det framstod heller inte rimligt att den finske vd:n skulle betala ut så mycket pengar utan skriftliga anställningskontrakt. Mot bakgrund av detta ansåg tingsrätten att vd:n och ekonomichefen endast erhållit förmånen inom ramen för sina anställningar på vägbolagen. Det förelåg därmed ett tjänstesamband.

Beträffande otillbörligheten, ansåg tingsrätten att vd:n och ekonomichefen genom att ta emot ett stort belopp inom ramen för sina ledande roller på vägbolagen på ett besvärande sätt brustit i sin lojalitetsplikt gentemot sin huvudman. De båda hade även planerat att starta ett företag tillsammans med det finska bolaget i direkt strid med vägbolagens intressen. Sammantaget ansågs deras agerande ligga långt utanför gränsen för vad som kan anses godtagbart. Utbetalningen bedömdes därmed som en otillbörlig förmån.

Mot bakgrund härav ansåg tingsrätten åtalet styrkt och de inblandade dömdes för mutbrott. Brotten rubricerades som grova bland annat då de avsett betydande belopp samt varit av särskild farlig art genom användningen av en osann faktura. Vd:n dömdes för grovt tagande av muta och andra brott till fängelse i fyra år och tio månader. Ekonomichefen dömdes för tagande av muta och andra brott till fängelse i fyra år. De båda meddelades även näringsförbud i fem respektive tre år. Den finske vd:n dömdes för grovt givande av muta och annan brottslighet till fängelse i tre år.

Vd:n och ekonomichefen förpliktades även att solidariskt betala skadestånd till vägmarkeringsbolaget. Den finske vd:n förpliktades att solidariskt med vd:n och ekonomichefen betala en viss del av detta skadestånd. Vad avsåg den brottsvinst som vd:n och ekonomichefen tillskansat sig förklarades den förverkad

Hovrättens bedömning
Tre personer stod åtalade för mutbrott i en komplex rättegången där sammanlagt fem personer dömts av tingsrätten för olika brott. Brotten innefattade bland annat grov trolöshet mot huvudman, grovt osant intygande, mutbrott samt penningtvättsbrott. De tre som dömts i tingsrätten för mutbrott överklagade domen till hovrätten i sin helhet. En sambo till VDn överklagade också domen för penningtvättbrott kopplad till mutbrottet.

De tre som dömdes i tingsrätten nekade till att betalningen av 836 950 kronor var en muta och hävdade att betalningen var en så kallade ”sign-on bonus” för att VDn och ekonomichefen skulle börja arbeta i det finska bolaget. Bolaget skulle etablera sig i Sverige och både VDn samt den ekonomiansvarige anställdes senare i bolaget. Till stöd för sitt försvar överlämnades epostmeddelanden och rapporter som inte hade tagits upp i tingsrätten.

Hovrätten anser det klarlagt att de två skrivit under fakturor mot köp av färg av det finska bolaget som i sin tur inte levererades. De finner det också bevisat att VDn och ekonomiansvarig tagit emot en betalning från det finska bolaget via ett bolag de två var delägare till. Hovrätten finner det också bevisat att det fanns ett tjänstesamband mellan parterna.

Grunden till att hovrätten frikänner de tre för mutbrott är att ett tjänstesamband mellan två parter måste utesluta att det finns något annat samband mellan parterna, ett samband som inte är kopplad till tjänsten och betalningen av den påstådda mutan (se t.ex. rättsfallet NJA 2009 s. 751).

Enligt hovrätten ger utredningen stöd för att betalningen kan ha varit en ”sign-on bonus” för anställning i det finska bolaget. I domen skriver hovrätten att det är något alla tre hållit fast vid samt att både VDn och ekonomichefen senare kom att arbeta i bolaget i början av 2022. Under 2020 diskuterades ett framtida samarbete mellan parterna och det bildades ett svenskt aktiebolag i vilket VDn och ekonomichefen ingick i styrelsen. Dessutom bildade det finska bolaget ett svenskt aktiebolag och startade en fabrik i Sverige.

Hovrätten konstaterar att det finns omständigheter som talar både för och emot att betalningen avsåg en ”sign-on bonus”. Men invändningen är inte sådan att det går att utesluta att det var så. Hovrätten bedömer att detta inte heller motbevisats av åklagaren. Hovrätten kommer fram till att betalningen som utgick till bolaget får anses avse en ”sign-on bonus”. Därmed ska inte betalningen ses som utövning av sina anställningar.

Hovrätten ändrar tingsrättens dom och frikänner samtliga från ansvar för tagande av muta och från ansvar för givande av muta. Eftersom de helt frikänns från mutbrott, till vilket penningtvättsbrottet var kopplad, innebär det att tingsrättens beslut om påföljder upphävs.

Hovrätten avslår även förverkan av 836 950 kronor som VDn och en ekonomiansvarige dömts för i tingsrätten.

Den finska VDn som frikänns för givande av muta får ersättning av staten för rättegångskostnader i hovrätten med 1 144 869 kr. Det skadeståndskrav vägsäkerhetsbolaget ställt avslås också.