Visselblåsning

Visselblåsning kallas det när en person larmar om oegentligheter. I bredare bemärkelse används också begreppet visselblåsning för de åtgärder som organisationer vidtar för att säkerställa att det finns möjlighet att rapportera om oegentligheter, t.ex. formella visselblåsningssystem och rapporteringsrutiner. Möjligheten till trygg visselblåsning som tas på allvar är grundläggande för ett framgångsrikt antikorruptionsarbete.

Visselblåsare skyddade enligt lag

Sedan 2017 finns i Sverige lagstiftning som skyddar arbetstagare som slår larm om bl.a. mutbrott mot repressalier. Arbetstagare inom offentlig sektor och viss offentligt finansierad sektor har också ett omfattande skydd genom meddelarfriheten och efterforskningsförbudet i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen.

Nytt EU-direktiv att implementeras 2021

Hösten 2019 antogs ett EU-direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (visselblåsningsdirektivet). Enligt direktivet ska bland annat samtliga företag och organisationer med fler än 50 arbetstagare och alla myndigheter samt kommuner med fler än 10 000 invånare inrätta rapporteringskanaler (visselblåsningssystem). Direktivet ska vara implementerat (infört i nationell lagstiftning) i alla medlemsländer senast 2021. För svensk del har en utredning tillsatts om hur direktivet ska implementerats. Utredningen ska redovisa sina slutsatser i maj 2020.