Avfallsbranschen – en grogrund för kriminalitet och korruption

Ett finmaskigt nät av legala och illegala strukturer gör det svårt att komma åt den korruption som växer i takt med en ökad illegal handel med avfall. “Avfallsbranschen är en perfekt grogrund för kriminalitet och korruption”, säger Parul Sharma, generalsekreterare på Institutet Mot Mutor.

Handel med avfall har blivit en lukrativ och växande marknad för kriminell verksamhet globalt. Och så även i Sverige där Think Pink-skandalen, benämnd som den största miljöbrottsutredningen i svensk historia, just nu processas i domstolen.

Trots den begränsade forskningen på området tyder tillgängliga bevis på att avfallssektorn är särskilt sårbar för korruption, något som Institutet Mot Mutor bland annat uppmärksammat i rapporten ”Framträdande korruptionsrisker inom miljö och klimat”. I rapporten lyfts handel med illegalt avfall fram som en av de fem främsta riskområdena för korruption inom klimat- och miljösektorn.

Avfallsbranschen präglas av såväl privata som offentliga aktörer, finansiella flöden och olika länders jurisdiktioner, vilket bidrar till dess komplexitet.

Mellan 15 och 30 procent av den totala handeln med avfall mellan EU och tredjepartsländer är illegal, skriver FN:s kontor mot narkotika och brottslighet UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) i en rapport från 2024. Det innebär intäkter på 9,5 miljarder euro årligen enbart inom EU. Bara i Sverige avslöjades drygt 900 illegala gränsöverskridande transporter med avfall under 2020, vilket är 10 gånger fler än fem år tidigare.

Problemen riskerar att växa i takt med att det globala avfallet ökar. Prognoser från Världsbanken pekar mot en ökning med 70 procent från dagens nivåer, vilket skulle resultera i 3,4 miljarder ton avfall per år 2050.

Globalt är det EU tillsammans med USA och Japan som står för den primära exporten av avfall medan de länder som står för den huvudsakliga importen är Sydostasien, Turkiet och vissa länder inom EU.

Plast, elektroniskt avfall, metall och papper utgör merparten av den illegala handeln med avfall i Sydostasien, baserat på siffror från 2017 till 2021.

Bilden kompliceras ytterligare av att vinster från den illegala handeln med avfall allt oftare kombineras med vinster från den legala, till skillnad från tidigare då avfallsbrotten karaktäriserades av en koppling mellan kriminella aktörer.

Korruption inom avfallshantering och handel med avfall kan uppkomma i flera delar av verksamheten, exempelvis vid licensiering, kvotfördelning eller i upphandlingsfasen av avfallskontrakt. Transporten av avfall mellan länder är ett annat riskområde eftersom detta regleras av hur avfallet är klassificerat. För att kringgå tidskrävande och kostsamma regelverk, och få tillstånd och licenser snabbare, används mutor.

“Det finns även exempel från handel med plastavfall där brottslingar infiltrerar lagliga verksamheter för att sedan begå bedrägerier av finansiell karaktär och förfalska dokument”, säger Parul Sharma, generalsekreterare på Institutet Mot Mutor.

“Illegal handel med avfall är en företeelse som är förgrenad i olika typer av kriminalitet och har långtgående konsekvenser, både på ett ekonomiskt plan och för vår miljö.”

Mot bakgrund av detta är det relevant att framhålla vikten av regelefterlevnad och implementering av Baselkonventionen, som bör fungera som en vägledande utgångspunkt.

Konventionen är det mest omfattande globala miljöavtalet om farligt avtal och annat avfall. Den syftar till att skydda människors hälsa och miljön från de skadliga effekter som uppstår i samband med produktion, gränsöverskridande transporter och hantering av farligt avfall och annat avfall.

“Det är viktigt att uppmärksamma den problematik som finns i relation till avfallssektorn, då det rör sig om extremt stora summor pengar som riskerar att hamna hos kriminella nätverk.”

Med detta bör ett lämpligt rättsligt ramverk för avfallshantering, proportionerliga och avskräckande sanktioner och samordning av nationella organ med ett effektivt, ansvarsfullt och öppet informationsutbyte ingå, menar Parul Sharma.

Även tullen har en viktig funktion.

“Exportkontroller bör göras med samma noggrannhet som tillämpas vid import, för att förhindra att exempelvis olagligt avfall skickas från höginkomstländer till låginkomstländer.”