Ny lagstiftning om missbruk av offentlig ställning

Den 1 augusti 2026 infördes ett nytt brott i brottsbalken: missbruk av offentlig ställning. Syftet är att stärka det straffrättsliga skyddet mot att offentlig makt används på ett otillbörligt sätt och att bidra till att upprätthålla förtroendet för den offentliga verksamheten.

Det nya brottet innebär en betydande utvidgning av det straffbara området jämfört med dagens tjänstefelsansvar. Det kan bland annat träffa situationer där en person i offentlig verksamhet medvetet bryter mot lag eller annan författning för att själv eller någon annan ska få en otillbörlig förmån, eller för att otillbörligt missgynna någon annan.

Ett bredare straffrättsligt skydd

Det nya brottet kan aktualiseras när någon, inom ramen för en offentlig tjänst, ett offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet, uppsåtligen bryter mot lag eller annan författning genom att agera eller underlåta att agera.

Det kan exempelvis handla om att:

• otillbörligt gynna ett visst företag eller en anbudsgivare vid offentlig upphandling,
• missbruka skattemedel för egna eller andras syften,
• medvetet sätta sig över gällande lagstiftning eller domstolsavgöranden,
• använda sin offentliga ställning för att gynna kriminella nätverk eller andra enskilda aktörer, eller
• medvetet missgynna en person eller ett företag utan saklig grund.

Till skillnad från tjänstefelsbrottet krävs inte att agerandet har samband med myndighetsutövning. Det nya brottet omfattar också förtroendevalda och folkvalda, exempelvis ledamöter i kommun- och regionfullmäktige. Även anställda i privata företag som bedriver offentlig verksamhet kan i vissa fall omfattas, när de utövar funktioner som är en del av den offentliga verksamheten.

Täpper till ett glapp mellan mutbrott och tjänstefel

Ur ett antikorruptionsperspektiv är det nya brottet särskilt intressant eftersom det kompletterar den befintliga lagstiftningen. Mutbrotten förutsätter en otillbörlig förmån som ges till eller tas emot av en befattningshavare. Tjänstefelsansvaret är i sin tur kopplat till myndighetsutövning. Missbruk av offentlig ställning kan träffa vissa situationer som faller mellan dessa regelverk.

Det kan exempelvis handla om en tjänsteperson som medvetet gynnar ett visst företag i en upphandling utan att själv ta emot någon muta. Det kan också handla om att en person i offentlig verksamhet medvetet använder sin ställning för att gynna en annan aktör eller missgynna någon utan att det sker någon överföring av en förmån. Det nya brottet är också ett av de verktyg som lagstiftaren pekar på i arbetet mot risken för att organiserad brottslighet infiltrerar och påverkar offentlig verksamhet.

Uppsåt krävs

Samtidigt är det viktigt att skilja mellan medvetet missbruk av offentlig ställning och vanliga fel eller felbedömningar.

För att brottet ska vara aktuellt krävs uppsåt. En person som gör en felbedömning i en komplex situation eller agerar i ett rättsligt oklart läge kan därför inte dömas enbart på den grunden. Rena interna personal- och arbetsrättsliga frågor omfattas inte heller, om de saknar koppling till själva tjänsteutövningen. Det innebär att det nya brottet behöver tillämpas med hänsyn till både behovet av ett starkt skydd mot korruption och kraven på rättssäkerhet.

Viktigt för det förebyggande antikorruptionsarbetet

Den nya lagstiftningen är inte bara en fråga om straffrätt. Den aktualiserar också behovet av ett fortsatt starkt förebyggande arbete i offentlig verksamhet.

Organisationer kan bland annat behöva se över:

• riktlinjer och interna kontrollsystem för att förebygga otillbörligt gynnande och missgynnande,
• rutiner för offentlig upphandling och dokumentation av beslut,
• visselblåsarfunktioner och andra interna rapporteringsvägar,
• utbildning för chefer, tjänstepersoner och förtroendevalda, samt
• rutiner för hur misstänkta överträdelser ska hanteras och anmälas.

Särskild uppmärksamhet bör riktas mot riskområden som offentlig upphandling, hantering av skattemedel och kontakter med aktörer med koppling till organiserad brottslighet.

Straffskalan

Missbruk av offentlig ställning: böter eller fängelse i högst två år.

Grovt missbruk av offentlig ställning: fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år.

Det nya brottet bygger på förslag i SOU 2025:87 Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel. Riksdagen beslutade om lagändringen den 15 juni 2026 och bestämmelserna trädde i kraft den 1 augusti 2026.

För den som arbetar med antikorruption, compliance eller intern kontroll i offentlig verksamhet är det nya brottet viktigt att känna till – men lika viktigt är att fortsätta bygga strukturer, kontrollmiljöer och en organisationskultur som förebygger att offentlig makt missbrukas från första början.