Finansstrategen

Umeå tingsrätt, dom 2026-03-24, mål nr B 982-24 

Tingsrätten dömer en tidigare finansstrateg för grovt tagande av muta efter dolda miljonersättningar kopplade till en regions investeringar. 

Sammanfattning 

En finansstrateg vid en region döms till två års fängelse och fem års näringsförbud för grovt tagande av muta. Strategen har tagit emot cirka 9,5 miljoner kronor i dolda konsultarvoden från ett utländskt teknikbolag samtidigt som hen i sin tjänst föreslog att regionen skulle investera i bolagets finansiella instrument. Företrädare för teknikbolaget samt konsulter vid ett analysbolag frikändes helt från misstankar om bland annat givande av muta, grovt bedrägeri och grov trolöshet mot huvudman. 

Umeå tingsrätt

Grovt tagande av muta: Finansstrategen anställdes för att förvalta regionens pensionsmedel. Hen startade kort därefter ett privat bolag som ingick avtal med ett utländskt teknikbolag. Ersättningen till strategens bolag baserades direkt på storleken av de investeringar som regionen gjorde i teknikbolagets produkter. Tingsrätten fann att förmånen var otillbörlig och att strategen medvetet dolt bisysslans sanna natur för sin arbetsgivare. Brottet bedömdes som grovt på grund av att det rört betydande värden och utövats systematiskt. 

Frikännanden: Företrädarna för teknikbolaget frikändes från givande av muta eftersom det inte ansågs styrkt att de haft uppsåt till mutbrott. De bedömdes ha haft fog för att lita på strategens uppgift om att bisysslan var godkänd. 

Beträffande åtal om grov trolöshet mot huvudman och bedrägeri rörande dolda ersättningar (kickbacks) till ett analysbolag, ogillade tingsrätten talan. Domstolen fann att varken finansstrategen eller konsulterna haft en sådan särskild förtroendeställning som krävs för trolöshetsbrott. Inget vilseledande ansågs föreligga eftersom regionens beslutsfattare undertecknat handlingar där ersättningsmodellerna framgått. 

Bokföringsbrott: Finansstrategen frikändes från grovt bokföringsbrott rörande fakturorna till teknikbolaget. Tingsrätten bedömde att fakturorna inte var osanna eftersom det visats att arbete faktiskt utförts, trots att underlaget var bristfälligt. 

Domen i tingsrätten har överklagats.