Flyktinghusfallet

Hovrätten för Nedre Norrland dom 2025-11-07 i mål B 1188-22, överklagad Östersunds tingsrätt dom 2022-06-23 i mål B 3223-19.

Vd:n och vice vd:n för ett kommunägt bostadsbolag och en ägare av ett byggbolag döms för grovt mutbrott i samband med byggen av bland annat hus för att ta emot flyktingar i kommunen.

Tingsrättens bedömning
Tingsrätten dömer en byggföretagare samt vd:n och vice vd:n i ett kommunalägt bostadsbolag för grovt givande respektive tagande av muta.

En byggföretagare förde via ett byggentreprenadföretag, byggföretag A, under åren 2014-2018 över medel till vd:n (5,5 miljoner kronor) och vice vd:n (4,7 miljoner kronor) i ett kommunalägt bostadsbolag. Betalningarna skedde via fakturor som de ställde till byggföretag A från sina respektive bolag. Totalt rörde det sig om fyra bolag, varav två tillhörde vd:n och två vice vd:n. Byggföretag A var under dessa år leverantör för det kommunalägda bostadsbolaget i flera projekt. Åklagarna menade att betalningen av fakturorna utgjorde otillbörliga förmåner till vd:n och vice vd:n för utövningen av deras respektive anställningar och uppdrag.

Vd:n och vice vd:n nekade till brott och anförde att ersättningarna inte rörde sig om förmåner utan hade utgjort konsultarvoden till deras respektive bolag för konsulttjänster de utfört samt att det varit fråga om ett ömsesidigt förpliktande avtal. Tingsrätten konstaterade härvid att oförklarligt höga konsultarvoden är ett exempel på förtäckta förmåner samt att ersättning på grund av ömsesidigt förpliktande avtal, eller förväntning om viss motprestation, inte utesluter att en ersättning kan betraktas som en otillbörlig förmån. Därtill stod, enligt tingsrätten, de arbetsinsatser som redogjorts för inte i proportion till de värden som betalades ut. Sammantaget bedömde tingsrätten att ersättningarna hade ett värde för vd:n och vice vd:n och att de därför skulle betraktas som förmåner.

I fråga om förmånerna skulle ses som otillbörliga konstaterade tingsrätten att förmånerna inte var av obetydligt värde. Domstolen betonade dock att även om förmånerna varit av helt obetydligt värde, var kraven på otillbörlighet uppfyllda redan genom vd:n och vice vd:ns respektive anställningar. Tingsrätten framhöll vidare att en omständighet som brukar tillmätas betydelse vid prövningen av om en förmån är otillbörlig är också om förmånen getts och mottagits i ett öppet – transparent – förfarande. Varken det kommunala bostadsbolaget eller kommuninvånarna hade haft kännedom om att vd:n som bisyssla arbetat med konsultföretagsledning i byggföretag A. Det kommunala bostadsbolagets styrelse godkände vd:ns bisysslor (det vill säga vd:ns egna bolag) endast under förutsättning att det inte fanns aktivitet i dessa. Faktureringarna avseende konsultarvode ansågs därför ha gjorts i hemlighet. Sammanfattningsvis menade tingsrätten att vd:n och vice vd:ns ageranden låg långt utanför gränsen för vad som kan anses godtagbart och förmånerna bedömdes därför vara uppenbart otillbörliga och som del av en övergripande brottsplan.

Vad avsåg tjänstesamband hade byggföretag A och det kommunalägda bostadsbolaget under åren 2014–2018 haft ett affärsförhållande. Enligt tingsrätten hade vd:n och vice vd:ns respektive chefsbefattningar inneburit att de haft ett övergripande ansvar över bolagets tjänstemän och frågor rörande verksamheten. Mot bakgrund av utredningen stod det klart att vd:n och vice vd:n både haft möjlighet att påverka, och i vissa fall även påverkat, beslutsprocesser i de projekt byggföretag A varit leverantör för. Därmed ansågs det ha förelegat ett tjänstesamband mellan förmånerna från byggföretag A och vd:n och vice vd:ns respektive tjänsteutövning.

Kostnadsfri renovering av vice vd:ns sons lägenhet
Ett byggföretag, byggföretag B, utförde 2016 en lägenhetsrenovering hos sonen till vice vd:n i det kommunalägda bostadsbolaget. Kostnaderna för renoveringen, som uppgick till cirka 180 000 kronor, lät arbetschefen för byggföretaget B sin arbetsgivare betala via internfakturering.

Tingsrätten konstaterade att det kommunalägda bostadsbolaget och byggföretag B haft en affärsrelation. Arbetschefen och vice vd:n var inblandade i olika projekt tillsammans och det förelåg därför ett tjänstesamband. Vice vd:n ansågs därför ha fått förmånen inom ramen för sin anställning vid bostadsbolaget. Mot bakgrund av vice vd:ns ledande befattning i det kommunalägda bostadsbolaget och förmånens höga värde betraktades förmånen som otillbörlig.

Byggföretagaren i byggföretag A dömdes för grovt givande av muta vid två tillfällen samt annan brottslighet till fängelse i tre år. Vd:n dömdes för grovt tagande av muta samt annan brottslighet till fängelse i två år och sex månader. Vice vd:n dömdes för grovt tagande av muta vid två tillfällen samt annan brottslighet till fängelse i två år och åtta månader. Tingsrätten beslutade även värdet av förmånerna som förverkat utbyte av brott. Vidare ålades byggföretagaren, vd:n och vice vd:n näringsförbud; fem år för byggföretagaren respektive tre år vardera för vd:n och vice vd:n.

Arbetschefen i byggföretag B dömdes för grovt givande av muta samt annan brottslighet till villkorlig dom och 180 dagsböter.

Tingsrätten ålade även byggföretag A företagsbot om tre miljoner kronor samt övriga fyra bolag tillhörande vd:n och vice vd:n 500 000 kronor vardera.

Hovrättens bedömning
Samtliga personer som dömdes i tingsrätten samt de bolag som tilldömdes böter och förverkan av vinst yrkade på frikännande i hovrätten. Åklagaren motsatte sig frikännande i de sju åtalspunkterna. Av dessa berörde fyra mutbrott.

Försvaret för vd:n i det kommunala bolaget ifrågasatte åklagarens utredning och hävdade att den brutit mot objektivitetsplikten. Hovrätten fann att åklagarens utredning bedrivits på ett korrekt sätt.

Förutom att förhör från tingsrätten spelades upp presenterade de tilltalade och åklagaren ny skriftlig bevisning i hovrätten. Dessutom hördes en ekorevisor som hade genomfört en utredning om de komplexa transaktionerna i de olika bolagen.

Hovrätten konstaterar att vd:ns bolag fakturerat byggföretaget sammanlagt 5 545 000 kr vid 31 tillfällen under tiden denne var chef för det kommunala byggbolaget. Vice vd:ns bolag fakturerade byggföretaget sammanlagt 4 745 000 kr under 24 tillfällen samtidigt som hen var anställd på det kommunala byggbolaget.

Hovrätten bedömer att det är styrkt att konsultarvodena utgjort förmåner kopplade till vd:n och vice vd:ns tjänsteutövning. Både vd:n och vice vd döms för grovt tagande av muta. Hovrätten sänker straffet för de båda och ogillar domen om näringsförbud. Hovrätten avslår även åklagarens yrkande om näringsförbud för de två cheferna på det kommunala byggföretaget.

Byggföretagaren i bolag A, företaget som åtalades för mutbrott gällande byggandet av bland annat flyktingbostäder, döms av hovrätten för grovt givande av muta. Straffvärdet för brottet anger hovrätten till 3 år och 4 månaders fängelse. Men med anledning av den långa handläggningstiden – 6 år – samt det näringsförbud på fem år som tilldömts, beslutade hovrätten reducera fängelsetiden. Fängelsestraffets längd bestämdes till 2 år och 6 månader vilket är 10 månader lägre än det straff tingsrätten tilldömt.

Vd:n för det kommunala bolaget döms av hovrätten till fängelse i 1 år och 8 månader och sänker därmed straffet med 4 månader. Orsaken till att straffet sänks är långsam handläggning och att vd:ns yrkesverksamhet drabbats negativt på grund av brottet.

Hovrätten ändrar vice vd:ns dom till fängelse i 1 år och 8 månader, jämfört med tingsrättens dom på 2 år och 6 månader.

Domen om näringsförbud mot vd:n och vice vd:n ogillas då hovrätten frikänner dem båda för brott i de åtalspunkter näringsförbud yrkats på.

Hovrätten ändrar tingsrättens dom och undanröjer företagsböterna bolagen vd:n och vice vd:n ska ha mottagit mutor i. Hovrätten fastställer däremot företagsboten mot byggföretag A till 3 000 000 kr. Gällande förverkande av vinst från brottslig verksamhet fastställer hovrätten tingsrättens dom. Sammanlagt förverkas 10,5 miljoner från vd:n och vice vd:n.

Till skillnad från tingsrätten anser inte hovrätten att det går att döma varken vice vd:n eller arbetsledaren i byggbolaget B för mutbrott. Vice vd:n för det kommunala bolaget frikänns därför från tagande av muta i form av en renovering av dennes sons bostad. Hovrätten anser att det saknas bevis för att betalningen kan ha uteblivit på grund av ett misstag med en faktura.

Hovrätten frikänner därför också arbetsledaren för byggföretag B och ogillar bolagets skadeståndstalan. Arbetsledaren befrias även från skyldigheten att betala en avgift till brottsofferfonden och att återbetala försvararkostnaderna i tingsrätten till staten.

Hovrätten avslår även yrkandet om företagsbot för det bolag som utförde renoveringen av lägenheten.