Rättsfall

Hovrätten fastställer tingsrättsdom om kvalitetschef som dömts för mutbrott och trolöshet mot huvudman

17 april 2018

Svea Hovrätt, dom 2018-04-17 i mål nr B 10966–16

Sammanfattning och bakgrund

En kvalitetschef vid ett kabel-tv- och bredbandsbolag samarbetade med en leverantör för att få ut pengar ur bolaget. Tillsammans upprättade de ett antal osanna fakturor som totalt uppgick till ett värde om åtminstone 11 829 520 kr och som kvalitetschefen attesterade. Kvalitetschefen mottog även förmåner till ett sammanlagt värde om 1 322 893 kr från leverantören i form av renoveringar av hus, banköverföringar samt en leasad bil.

De båda åtalades och dömdes i tingsrätten för trolöshet mot huvudman respektive medhjälp till trolöshet mot huvudman (för de osanna fakturorna) och mutbrott (för förmånerna till kvalitetschefen).

Tingsrättens dom innebar att värdet av förmånerna förverkades från kvalitetschefen, leverantören ålades näringsförbud i fem år och de båda dömdes till fängelse i 3 år. De blev även solidariskt ansvariga att ersätta bolagets enskilda anspråk om 11 829 520 kr samt bolagets rättegångskostnader.

Kvalitetschefen överklagade till hovrätten.

Domskäl

Hovrätten instämde i tingsrättens bedömningar med följande ändringar rörande mutbrottet. Avseende renoveringen av kvalitetschefens hus fann hovrätten att flera fakturor som presenterats av åklagaren inte kunde styrkas tillhöra renoveringen och därför inte skulle innefattas i beräkningen av det belopp som den otillbörliga förmånen inneburit. Hovrätten fastslog att Kvalitetschefen mottagit otillbörliga förmåner till ett värde av sammanlagt 1 322 893 kr.

Påföljd

Inledningsvis konstaterade hovrätten att brottslighetens allvar har störst betydelse vid påföljdsbestämningen i fall som det aktuella. Det ska då beaktas vilken skada, kränkning eller fara som gärningen har inneburit. Detta ska tolkas i vid mening och all relevanta fakta ska tas med i bedömningen. Utöver brottslighetens allvar ska omständigheter som vad gärningsmannen insett eller borde insett samt gärningsmannens avsikt med brottsligheten att beaktas.

Hovrätten utvecklade sitt resonemang avseende påföljdsbestämningen jämfört med tingsrätten och fann följande omständigheter relevanta. Kvalitetschefen hade ekonomisk vinning av brottsligheten och hade avsikt att begå brotten. Brottsligheten var planerad och hade pågått under relativt lång tid. Kvalitetschefen hade även en förtroendeställning hos sin arbetsgivare som denne missbrukat. Förmildrande omständigheter i fallet var att det gått lång tid mellan brottsligheten och hovrättens dom, att kvalitetschefen förlorat sin anställning och att kvalitetschefen troligtvis kommer ha svårt att etablera sig i samma bransch i framtiden.

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast på så sätt att beloppet som ska förverkas från kvalitetschefen avseende otillbörliga förmåner sänktes till 1 322 893 kr.

Ett längre refererat av tingsrättens dom finns att läsa i Institutet Mot Mutors rättsfallsbank: ”Tingsrätten dömer kvalitetschef och leverantör för mutbrott, trolöshet mot huvudman m.m.”, Stockholms tingsrätt, dom 2016-11-16 i mål nr B 12511–14.