Betänkande om svenskt deltagande i europeisk åklagarmyndighet mot korruption

Under 2019 startade regeringen en utredning kring ett svenskt deltagande i den Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo). Igår, den 15 december, överlämnade Eppo-utredningen sitt betänkande som bland annat föreslår införandet av en ny lagstiftning.

Eppo är en ny europeisk åklagarmyndighet vars syfte är att utreda och åtala vid fusk med EU-medel. Det kan röra sig om brott som exempelvis mutbrott, penningtvätt och bedrägerier. Ett medlemskap innebär att Sverige avsäger sig beslutanderätten när det gäller utredning och lagföring av brott som ligger inom Eppos område. Regeringen ställer sig positiv till att Sverige deltar i samarbetet.

Utredningen har nu analyserat och föreslagit vilka åtgärder som behövs för ett svenskt deltagande. Utredningen framhåller bland annat att det behövs en ny lagstiftning för att Sverige ska kunna ansluta sig till Eppo. Denna lag, tillsammans med en ny förordning, ska komplettera den svenska lagstiftning som finns på området idag. Vidare föreslår utredningen att det ska finnas två svenska Eppo-åklagare och att de ska vara placerade vid Ekobrottsmyndigheten.

I fråga om offentlighet och sekretess bedömer utredningen att svenska regler inte ska gälla för hantering av uppgifter som förvaras hos Eppo. Lagar som tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska därmed inte kunna tillämpas. Däremot föreslår utredningen att den nya lagen ska innehålla vissa bestämmelser som motsvarar vissa regler i offentlighets- och sekretesslagen.

Du kan läsa betänkandet i sin helhet här.