Renoveringsfallet

Solna Tingsrätt dom 29 januari 2025 i mål B 11393-23

låneansökan. Ansökan gjordes med bakgrund av att kusinen hade flyttade till en ny ort och köpte en lägenhet. Hen ansåg att lägenheten behövde renoveras och ansökte därför om ett tilläggslån. Låneansökan på 145 000 kr handlades samt godkändes av banktjänstemannen den 17 maj 2021. Lånesumman överfördes till kusinens bankkonto dagen efter. Samma dag förde även kusinen över 5 000 kr till banktjänstemannens bankkonto. Tingsrättens bedömning är att överföringen av 5 000 kr var en muta, banktjänstemannen och kusinen döms för givande och tagande av muta.

De åtalade hävdar att överföringen på 5 000 kr inte hade med lånet att göra utan var för köp av möbler m.m. I kontoutdrag är det klarlagt att det skett en betalning på 5 000 kronor till banktjänstemannen.

Tingsrättens slutsats är att åtalet mot de båda är styrkt.  De åtalade har inte kunnat förklara varför de i initiala polisförhör undvikit att redogöra för överföringen av 5000 kr. De har inte heller kunnat förklarat varför överföringen gjordes samma dag som lånebeloppet betalades ut.

Tingsrättens bedömning är att åtalet om givande och tagande av muta är styrkt.
Tingsrätten fäster avgörande vikt vid släktskapet, att överföringen skedde samma dag som tilläggslånet beviljades och att de åtalade i det första polisförhöret saknade någon förklaring till överföringen. De åtalade har lämnat otillräckliga uppgifter om vilka möbler och annan egendom som summan om 5 000 kr avser.  Tingsrätten gör därmed bedömningen att överföringen av 5 000 kr var en muta.

Kusinen döms för givande av muta med påföljden villkorlig dom samt 80 dagsböter om 420 kr. Kusinen ska stå för sina egna rättegångskostnader.

Banktjänstemannen döms för tagande av muta med påföljden villkorlig dom samt 80 dagsböter om 410 kr samt åläggs att betala 5 000 kr i förverkat belopp. Banktjänstemannen ska stå för sina egna rättegångskostnader.