Tingsrätten dömer för mutbrott med anledning av verktygsskåpsbeställning för privat bruk

Växjö tingsrätt, dom 2018-10-16 i mål nr B 1924-18

En landstingsanställd med ansvar för fordonsverksamheten för ambulanser beställde två verktygsskåp av en av landstingets leverantörer. På begäran av den landstingsanställde levererades det ena skåpet hem till den anställde och det andra till en kollega till den anställde. Kostnaderna för verktygsskåpen betalades av landstinget genom kvittning via ett särskilt konto som administrerades av den landstingsanställde. Den landstingsanställde hade möjlighet att påverka upphandlingsunderlag för upphandlingar där leverantören deltog.

Den landstingsanställde och två företrädare för leverantören (vilka var delägare och styrelseledamöter i leverantörsbolaget) åtalades för tagande respektive givande av muta. Samtliga nekade till brott och menade att avsikten alltid hade varit att verktygsskåpen skulle tillfalla landstinget. Den landstingsanställde åtalades också för trolöshet mot huvudman.

Tingsrätten konstaterade att den bevisning som fanns motsade de tilltalades påstående om att verktygsskåpen var beställda för landstingets räkning. Det var istället fråga om förmåner.

I domskälen framhöll tingsrätten att frågan om en förmån är otillbörlig ska göras genom en bedömning av den aktuella transaktionen i dess helhet. Ett väsentligt skyddsintresse för den offentliga sfären är allmänhetens tilltro till korrekt myndighetsutövning och de offentliga organens integritet. Allmänheten måste kunna förlita sig på att offentliga organ bedriver sin verksamhet med absolut hederlighet och opartiskhet. Blotta föreställningen att det allmännas verksamhet kan påverkas av mutor kan ha en demoraliserande effekt och rubba förtroendet för den verksamhet man utövar. Förmåner av obetydligt värde anses inte som otillbörliga, eftersom sådana innebär ringa risk för påverkan. Några fasta värdegränser finns dock inte.

Tingsrätten konstaterade att verktygsskåpen utan tvekan var otillbörliga förmåner och framhöll det höga värdet samt att den landstingsanställde var inblandad i upphandlingar där leverantören var inblandad.

Den landstingsanställde dömdes för tagande av muta och de två företrädarna för leverantören för givande av muta. Den landstingsanställde dömdes också för trolöshet mot huvudman för de kvittningar som denne administrerat via det särskilda kontot. Företrädarna hade haft insyn i detta och dömdes också för medhjälp till trolöshet mot huvudman.

Vid påföljdsbedömningen bedömde tingsrätten det samlade straffvärdet för var och en till två månaders fängelse, men att förutsättningar fanns för samtliga att döma till villkorlig dom. På grund av att den landstingsanställde på uppmaning av sin arbetsgivare sagt upp sig från sin anställning samt att leverantörsbolaget skulle uteslutas från framtida offentlig upphandling ansåg tingsrätten att det fanns särskilda skäl att inte förena den villkorliga domen med böter.

Leverantörsbolaget ålades också en företagsbot om 100 000 kr.