År 2015 antog FN:s generalförsamling Agenda 2030. Det är första gången världens ledare tillsammans arbetat fram en överenskommelse som berör hållbar utveckling inom samtliga områden. I begreppet hållbar utveckling ingår de tre hållbarhetsdimensionerna: sociala, ekonomiska och miljömässiga. Samtliga FN:s 193 medlemsländer står bakom agendan.
Målsättningen är att till 2030 se till att bland annat extrem fattigdom får ett slut och att världen blir jämställd och jämlik. Men också att världen blir en fredlig plats och att klimatet blir bättre. För att uppnå målsättningen innehåller agendan 17 mål som sträcker sig allt från rent vatten till hållbara byggnader. Varje mål har i sin tur ett antal delmål och indikatorer. Målen är integrerade och odelbara, vilket gör att ett helhetsperspektiv behöver appliceras för att målen ska uppnås.
Att väsentligt minska alla former av korruption och mutor utgör ett eget delmål (16.5).
Avgörande med Mål 0 – Ingen korruption
Under våren 2019 lanserade Institutet Mot Mutor (IMM) tillsammans med ett antal andra aktörer Mål 0 – Ingen korruption. Detta för att poängtera att antikorruption inte enbart kan ses som ett delmål i hållbarhetsagendan utan utgör en förutsättning för hela hållbarhetsagendan. Under den internationella antikorruptionsdagen 2019 publicerade IMM även en sammanställning av några av korruptionens effekter på respektive mål i Agenda 2030.
Bakgrund och uppföljning
Arbetet med att ta fram Agenda 2030 började år 2012 under en FN-konferens i Rio de Janeiro, Brasilien, på temat hållbar utveckling. Agendan är en vidareutveckling av milleniemålen som tidigare var FN:s rättesnöre inom det globala utvecklingsarbetet men som avslutades år 2015. Till skillnad från milleniemålen riktar sig Agenda 2030 mot alla aktörer på lokal, nationell och internationell nivå. Det är en satsning som berör alla vilket speglar sig i dess motto att inte lämna någon utanför.
Det sker en ständig uppföljning av arbetet med Agenda 2030 för att se om utvecklingen går framåt. Men även för att se till att aktörerna står fast vid vad de lovat och att hålla de ansvariga för resultatet. Uppföljningen på internationell nivå leds av det politiska högnivåforum om hållbar utveckling (HLPF) som är en del av FN. På nationell, regional och lokal nivå ansvarar varje medlemsland för uppföljningen. I Sverige följer Statistiska centralbyrån (SCB) upp arbetet på nationell nivå och Statskontoret på region- och kommunnivå. Vidare läsning om de globala målen finns på FN:s utvecklingsorgan UNDP:s hemsida.
