Agenda 2030

Agenda 2030 antogs av FN:s generalförsamling år 2015. Det är första gången som världens ledare tillsammans arbetat fram ett utvecklingsprogram som berör hållbar utveckling inom samtliga områden ekonomi, samhälle och miljö. Samtliga FN:s 193 medlemsländer står bakom agendan.

Målsättningen med agendan är att till 2030 se till att den extrema fattigdomen får ett slut, att världen blir mer jämställd och jämlik, att världen blir en fredlig plats och att klimatet blir bättre. För att uppnå målsättningen innehåller agendan 17 mål som sträcker sig från allt från rent vatten till hållbara byggnader. Varje mål har i sin tur ett antal delmål och indikatorer som integrerar med varandra, vilket gör att utvecklingen inom de olika målen följer av varandra. Totalt finns det 169 indikatorer som är till för att målen ska uppnås.

Att väsentligt minska alla former av korruption och mutor utgör ett eget delmål (16.5).

Avgörande med Mål 0 – Ingen korruption

Under våren 2019 lanserade Institutet Mot Mutor (IMM) tillsammans med ett antal andra aktörer Mål 0 – Ingen korruption. Detta för att poängtera att antikorruption inte kan ses som enbart ett delmål i hållbarhetsagendan utan utgör en förutsättning för hela hållbarhetsagendan. Under den internationella antikorruptionsdagen den 9 december 2019 publicerade IMM även en sammanställning av några av korruptionens effekter på respektive mål i Agenda 2030.

Bakgrund och uppföljning

Arbetet med att ta fram Agenda 2030 började år 2012 under en FN-konferens i Rio de Janeiro, Brasilien, på temat hållbar utveckling. Agendan kan ses som en vidareutveckling av milleniemålen som tidigare var FN:s rättesnöre inom det globala utvecklingsarbetet men som avslutades år 2015. Till skillnad från milleniemålen riktar sig Agenda 2030 mot alla aktörer på lokal, nationell och internationell nivå. Det är en satsning som berör alla vilket speglas i dess motto att inte lämna någon utanför.

Arbetet med Agenda 2030 följs ständigt upp för att se över om utvecklingen går framåt men även för att se till att aktörerna står fast i vad de lovat och hålls ansvariga för resultatet. Uppföljningen på internationell nivå leds av det politiska högnivåforum om hållbar utveckling (HLPF) som är en del av FN. På nationell, regional och lokal nivå ansvarar varje medlemsland för uppföljningen. I Sverige följer Statistiska centralbyrån (SCB) upp arbetet på nationell nivå och Statskontoret på region-och kommunnivå. Vidare läsning om de globala målen finns på FN:s utvecklingsorgan UNDP:s hemsida.