Rättsfall

Tingsrätten dömer en upphandlingsansvarig och en anbudsgivare för grovt mutbrott i samband med upphandling av digitala verktyg inom primärvården

1 april 2022

Malmö tingsrätt, dom 2022-04-01 i mål nr B 12749-20

En region som var intresserad av en digital utveckling inom primärvården inledde i januari 2018 ett arbete mot att påbörja en upphandling av ett digitalt processtöd till primärvården. Regionens upphandling skulle ske även för en annan regions räkning då de samarbetade i frågan om digitala verktyg inom vården. Som ett led i arbetet utsågs ledamöter i den expertgrupp som skulle biträda regionens inköpsavdelning under upphandlingen. Under april/maj 2018 slutfördes arbetet med att ta fram förfrågningsunderlag och i maj 2018 utannonserades upphandlingen. När tiden för anbud löpt ut hade fyra anbud lämnats in.

Innan upphandlingen utannonserades hade en av anbudsgivarna den 15 maj 2018 bildat ett bolag som erbjöd ett digitalt verktyg och var en av de leverantörer som lämnade anbud i upphandlingen. Den 6 september 2018 fattades ett tilldelningsbeslut vilket innebar att bolagets anbud antogs och ett pilotprojekt startades. I januari 2020 avbröt regionen det pågående pilotprojektet på grund av en extern granskning. Bakgrunden till utredningen var att det inkommit tips om att det förekommit oegentligheter under upphandlingen som därefter resulterade i en polisanmälan från regionen.

Åklagaren gjorde i målet gällande att två av de upphandlingsansvariga i expertgruppen för de samarbetande regionerna hade haft tät kommunikation med leverantören för det digitala verktyget före, under och efter upphandlingen. Genom sina respektive kontakter och informationsutbyten med leverantören hade de därför  kunnat påverka expertgruppens beslut i upphandlingen för ett gynnande utfall för leverantören.

Tingsrätten konstaterade att det av den dokumenterade kommunikationen mellan den ena upphandlaren och leverantören framgick att de har haft en nära kontakt vid tiden före under och efter upphandlingen samt att kontakterna till övervägande del avsåg upphandlingen. Informationsutbytet, som inte bedömdes varit  förenlig med reglerna för offentlig upphandling, har försatt leverantörens bolag i ett mer gynnsamt läge och tingsrätten ansåg det uteslutet att upphandlaren inte skulle ha förstått detta. Av kontakterna mellan upphandlaren och leverantören framgick även att det funnits konkreta förslag på anställning för upphandlaren och dennes hustru i leverantörens bolag samt att villkoren för anställningarna måste anses ha innefattat otillbörliga förmåner i det att de innefattat optioner/andelar, vesting eller dylikt.

Mot bakgrund av att upphandlaren haft en förtroendeställning som denne missbrukat genom att utbyta sekretessbelagd information, undvika att informera huvudmännen om förhållanden som inneburit en jävssituation, samt att upphandlaren genom samarbetet med anbudsgivaren inte tillämpat de objektivitets- och likabehandlingsprinciper som gäller och verkat för att diskvalificera övriga anbudsgivares anbud – dömdes han av tingsrätten för grov trolöshet mot huvudman. Tingsrätten fann även att de erbjudandena om anställning för upphandlaren och dennes hustru bedömdes utgöra en förmån för upphandlaren med anledning av hans agerande i sin anställning vid regionkommunen. Domstolen anförde vidare att Förmånen har haft en tydlig och konkret inriktning på att belöna eller påverka ett pliktstridigt agerande. Upphandlaren dömdes därför för grovt tagande av muta. Brotten bedöms som grova, bland annat med anledning av omständigheten att felaktigheter i upphandlingen kunde påverka patientsäkerheten.

Vad gäller den andra upphandlingsansvarige konstaterade tingsrätten att upphandlaren, genom den påvisade kommunikationen med leverantören avseende upphandlingen samt informationsutbytet dem emellan av sekretessbelagd information, hade missbrukat sin förtroendeställning. Upphandlaren hade inte informerat huvudmännen om kontakten denne haft med leverantören och den jävsituation detta inneburit. Upphandlaren bedömdes även, under en längre period, ha åsidosatt de objektivitets- och likabehandlingsprinciper som gäller vid offentlig upphandling.

Upphandlaren dömdes för grov trolöshet mot huvudman. Upphandlare dömdes även för grovt tagande av muta. Brotten bedömdes som grova bland annat med anledning av att upphandlaren åsidosatte sina skyldigheter gentemot arbetsgivaren, aktivt arbetade för att få till ett visst resultat samt på grund av att felaktigheter i upphandlingen kunde äventyra patientsäkerheten.

Leverantören dömdes för medhjälp till grov trolöshet mot huvudman då det framgått att leverantören under lång tid påverkat upphandlaren att bistå leverantören med information och råd. Leverantören dömdes även för grovt givande av muta då denne erbjudit anställning till båda upphandlarna, och även anställt den ena av dem efter att denne sagt upp sin anställning hos regionen, i utbyte mot den förmånliga informationen denne fick ta del av innan upphandlingsprocessen.

I påföljdsbestämningen konstaterade tingsrätten att brottsligheten som de tilltalade dömts för är allvarligt. Bland annat anförde tingsrätten att ”brottsligheten är av ett slag som påverkar allmänhetens förtroende för offentlig verksamhet och är i någon mening systemhotande. Den är även svårupptäckt och har drivits av en önskan till egen vinning. Brottsligheten avsåg också ett verktyg som skulle användas i vården och som -när processen inte var fri från otillbörlig påverkan – medförde en fara för patientsäkerheten.”. För de två upphandlingsansvarige bestämdes påföljden till tre år och sex månaders fängelse. Leverantören dömdes till fyra års fängelse och meddelades näringsförbud i fem år.