Perspektiv: Gunnar Stetler – Om utmaningarna i korruptionsmål och dess koppling till organiserad brottslighet

Institutet Mot Mutor (IMM) har träffat Gunnar Stetler – före detta överåklagare på Riksenheten mot korruption och biträdande generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten. Gunnar har arbetat med ett flertal omfattande och komplexa korruptionsmål. För IMM berättar han om utmaningarna i korruptionsmål samt kopplingen mellan korruption och organiserad brottslighet.

Hur skulle du beskriva dig själv och vad som varit din drivkraft professionellt?  

Mitt driv har inte främst kommit genom någon form av moralinställning. Jag har utgått ifrån det regelverk som finns kombinerat med intressanta och stimulerande arbetsuppgifter. Alla arbetsmoment jag haft sedan början på 90-talet, förundersökningsledning, processande och arbetsledning – har jag tyckt om. Det har förmodligen inte varit några uttalade chefsegenskaper som eventuellt gjort mig lämplig som chef utan snarare att jag, trots chefskapet, fortsatt vara en processande åklagare. Det tror jag har bidragit till en viss respekt för mig som har hjälpt mig i chefskapet, trots kanske inte allt för framträdande chefsegenskaper. Sedan har jag också haft bra arbetskamrater vilket gjort chefskapet lätt.

Finns det något korruptionsmål du arbetat med som sticker ut för dig – och varför? 

Folksam, det handlade om bedrägerier i halvmiljardklassen i en internationell miljö där en högre befattningshavare inom Folksam var mutad. Sedan har vi Kriminalvården, där deras fastighetsdirektör mutades för att ge en arkitektfirma vissa uppdrag att bygga häkten och fängelser. Telia, där det gällde korruption i internationella affärsförhållanden, även om ingen fälldes i Sverige. Jag minns även Alcala, en kulturpersonlighet som drev utlandsprojekt när det gällde biståndsarbete, som förskingrade biståndsmedel. Sedan minns jag också Peter Fallenius, en hög befattningshavare inom ABB som missbrukade sin ställning – också ett bra exempel på en person högt upp på samhällsstegen som utnyttjar sin position, men inte skulle behöva det då han var synnerligen välavlönad. Slutligen har vi Falcon Funds, ett angrepp på det svenska pensionssystemet som innebar massiva småbedrägerier gentemot enskilda i miljardklassen där mutbrottslighet bidragit.

Typiskt för dessa fall är dålig internkontroll och revision som möjliggör att korruption sker. Förutom Telia, där åtalet avseende de anställda ogillades, blev det kännbara fängelsestraff för övriga nämnda ovan. När det gäller Telia vill jag dock framhålla att jag betraktar de anställda i bolaget som oskyldiga, men att det förekom korruption på motpartssidan.

Sedan tror jag rent allmänt att vi i Sverige har en naiv inställning till korruption. De flesta inser inte att Transparency International:s (TI) index speglar vad människor i allmänhet tror om förekomsten av korruption och avser bilden av offentlig förvaltning snarare än samhället i stort, speciellt inte privat verksamhet.

Efter granskning kom det fram att Telia gjort betalningar efter de nya bestämmelserna om handel med inflytande och vårdslös finansiering av mutbrott trädde i kraft den 1 juli 2012. Betalningarna som skett efter detta datum togs inte upp under Telia-rättegången, bevis vissa menar kunnat leda till en fällande dom. Varför blev det som det blev i detta fall? 

Vid tidpunkten för intervjun i Uppdrag granskning, vilka uppmärksammade frågeställningen, var jag bunden av sekretess då informationen härrörde från en utredning bedriven av amerikanska Department of Justice (DoJ). Jag kunde därmed inte svara på frågan utan att röja uppgifter omfattade av sekretess. Efter intervjun efterhörde jag därför hos DoJ om jag kunde lämna uppgifter i saken vilket medgavs.

Det är inte möjligt att bara ta över en pågående utredning i en fråga om internationell rättshjälp ledd av DoJ. Detta särskilt då uppgifterna inte framkommit genom den svenska utredningen utan ingick i en, i USA, pågående utredning. Det var med andra ord information ägd av USA. Därtill förelåg oavsett detta härigenom också Lis Pendens, vilket innebär att en person inte slutligen kan lagföras för samma brott vid två separata rättegångar. Åtalet mot de anställda inom Telia ogillades, de är ur min synvinkel därför att betrakta som oskyldiga.

Vilka utmaningar har du mött i din tidigare roll som åklagare i korruptionsmål? 

Brottmålsprocesser utgår inte från att styrka vad som hänt, man måste visa att alla alternativa tillvägagångssätt inte inträffat. Utmaningen är att redan under förundersökningen förutse alla alternativa tillvägagångssätt. Missas möjliga alternativ kan man vara säker på att försvaret kommer presentera dessa först under själva processen. Detta då försvaret ofta, trots slutdelgivning av förundersökningen, inte visar sina ”kort” i ett tidigt skede utan väntar tills det ur åklagarens perspektiv är för sent. Man ska också vara medveten om kravet på omfattande bevisning då det ofta handlar om komplicerade affärstransaktioner i flera led samt ofta rör sig om tidskrävande internationella utredningar.

Ytterligare en utmaning är att särskilja vad som kan uppfattas som civilrättsligt korrekt handlande gentemot ett straffrättsligt, som kan dölja sig i det civilrättsliga handlandet. I ekobrott-mål är det vanligt att ett straffrättsligt handlande döljer sig i ett, som det uppfattas, civilrättsligt korrekt handlande. I sådana mål kan ett inte tillräckligt bra åklagararbete ha stor inverkan på utgången.

Misstänkta i dessa måltyper är ofta ostraffade personer i medel eller högre samhällsklass. Avsaknad av tidigare kriminalitet spelar därför roll och utgör en utmaning för åklagaren. En ofta använd invändning är ”min klient tjänar bra, har bra levnadsstandard, varför skulle hen begå den här typen av brott och riskera sin samhällsställning”. Min uppfattning är dock att vissa ofta riskerar sin samhällsställning trots mycket bra ekonomi. Ytterligare en utmaning är att man rör sig med otydliga begrepp, till exempel begreppen korruption och otillbörlig. Begreppet korruption finns inte i svensk lagstiftning utan används mer som ett samlingsbegrepp för bedrägeri, trolöshet, mutbrott och konkursbrott som ofta försiggår i anslutning till näringsverksamhet. Det är få stora mål där man talar om korruption som inte är kopplat till näringsverksamhet. I en näringsverksamhet rör man sig inom i grunden lagenlig miljö, vilket skapar svårigheter med insyn i verksamheten.

Sedan 2012 har vi två nya brottsbestämmelser för mutbrott – handel med inflytande och vårdslös finansiering av mutbrott. Trots att det gått 10 år har vi ännu inte någon praxis avseende bestämmelserna. Vad tror du krävs för att vi ska fånga upp fler brott likt dessa? 

Gällande handel med inflytande vet jag inte varför vi inte har fått en dom. Jag vill påstå att brottet tillkom på grund av internationella påtryckningar på Sverige. Det krävs mycket bevisning i fall som gäller handel med inflytande och jag tror att det är däri problemet ligger.

Avseende vårdslös finansiering av mutbrott var bestämmelsen min idé, jag deltog dessutom i utredningen om det nya mutbrottet. Det fanns, ansåg jag, ett glapp mellan företagens styrelse och den verksamhet som sker i andra länder där man anlitar konsulter eller lokala företag för att driva fram avtalen.

För att hantera den situationen framförde jag tanken på ett oaktsamhetsbrott där styrelsen i moderbolaget bär ansvaret. Bestämmelsen kräver att styrelseledamöterna är aktiva för att se till att regelverket är uppfyllt och pengarna är rätt använda. Det är med andra ord deras ansvar att vara noggranna kring valet av konsulter. Oaktsamhetsbrottet är tänkt att underlätta i bevishänseende. Framför allt ska det vara förebyggande, en styrelse ska exempelvis inte vilja försätta sig i en situation som kan medföra straffansvar eller skadestånd. Lagstiftningen skulle härigenom vara normbildande för svenska företag, särskilt utomlands.

De senaste åren har svenska bolag fått betala miljardböter utomlands för erkända mutbrott medan detta inte resulterat i fällande dom i Sverige. Varför tror du att det har blivit på detta sätt?  

Sverige har varit inriktat på individuellt ansvar och USA på det ekonomiska ansvaret för företag. I Telia-utredningen tyckte jag mig märka liknade tankar i Nederländerna som i USA. Detta synsätt tror jag har medfört att svenska företag inte är rädda för svenska åklagare. I Sverige har lagstiftningen därför haft begränsad förebyggande effekt gällande korruptionsbeteenden av företag, medan den amerikanska har en stor avskräckande effekt.

USA:s beteende har smittat av sig på många länder och det börjar hända lite i Sverige också. Min uppfattning är att grundläggande för all lagstiftning är att den ska vara förebyggande. Det är mycket bättre att lagstiftning är förebyggande än att den är inriktad på att vara reaktiv. Sedan kan man inte undgå att man måste ha en kombination. Den amerikanska lagstiftningen är i vissa hänseenden proaktiv men ibland lite väl reaktiv, speciellt när det gäller det individuella straffansvaret. I grunden är jag dock mer åt det amerikanska hållet än det svenska.

Har du sett någon koppling mellan organiserad brottslighet och korruption? Hur har de i så fall hängt ihop? 

Om man med organiserad brottslighet menar gängbrottslighet, är det mindre vanligt förekommande. Ser man på begreppet organiserad brottslighet på ett sätt som överensstämmer med internationella regler, exempelvis Financial Action Task Force:s (FATF) regler är ofta de beteenden som sker i affärsverksamhet eller i näringsmiljö en form av organiserad brottslighet. Egentligen borde man tala om organiserad brottslighet i gängmiljö och organiserad brottslighet i näringsmiljö eller affärsverksamhet som två olika saker för tydlighetens skull.

Baserat på din erfarenhet, vilken är den vanligast förekommande korruptionsformen i Sverige? 

Det stora är ofta en eller flera gärningar begångna över tid i en organiserad miljö och näringsverksamhet. Målen jag tog upp tidigare rör sig i de flesta fallen om någon form av organiserad brottslighet. Men den vanligaste formen till antalet är nog den som förekommer inom den offentliga sektor som ligger i gränslinjen mot vänskapskorruption. Ibland är vänskapskorruption olämplig men ändå lagenligt. Ofta sker också korruption inom kommunal verksamhet och rör sig om tvåpartsförhållanden, inte sällan lagen om offentlig upphandling, samt bygger på någon slags nätverks-verksamhet. Inom kommunal verksamhet och bland befattningshavare i lägre ställning handlar det ofta om okunskap kring vad regelsystemet tillåter. Där kan den offentliga verksamheten sköta informationsbiten bättre avseende vad folk får och inte får göra.

Har du sett någon trend vad gäller korruption? Och hur tror du att framtiden ser ut vad gäller korruptionsdomar?

Eftersom den internationella miljön har ökat kommer det nog bli fler internationella utredningar som är tidskrävande och kräver mer resurser. Jag tror också att det kommer föras en annan diskussion när det gäller frågan om vänskapskorruption och korruption avseende vad förtroendevalda får göra och inte. Min uppfattning är att förtroendevalda, speciellt riksdagsmän och högre kommunalpolitiker, borde föra någon form av dagbok över vilka de haft kontakter med. Framför allt vilka typer av gåvor de getts och vad de bjudits på. Efterhand kommer vi även anpassa oss mer till internationella regler samt få bättre internkontroll av politiker och förtroendevalda. För närvarande är fokus däremot på gängbrottsligheten, vilket gör att korruptionsbrottsligheten ligger lite i skymundan. Troligtvis är alla sektorer som omfattar någon form av upphandling utsatta områden.

När det gäller TI:s index bör man nog inse att detta är ett perceptionsindex avseende eventuell korruption i offentlig miljö. Därför kan detta i sig en vara fråga där viss naivitet har medverkat till bedömningen. Bristande medvetenhet hos bedömaren skapar nog bättre index.