Butikschefer vid statligt ägt bolag mottog checkar och pengar från leverantörsbolag

Helsingborgs tingsrätt, dom 2006-02-23 i mål nr B 685-05

Sedan 15 butikschefer vid ett statligt ägt bolag mottagit checkar och pengar från en av bolagets leverantörer väcktes åtal för mutbrott.

Målet handlar om 16 anställda, butikschefer, vid ett statligt ägt bolag som åtalats för att i sin tjänsteutövning ha tagit emot mutor eller otillbörliga belöningar från en av bolagets leverantörer. Åtalen avsåg att de anställda tagit emot checkar och pengar från det så kallade leverantörsbolaget. Checkarna hade varit utställda av leverantörsbolagets vd och pengarna hade överförts från vd:ns konto.

Bolaget ägs av staten. I Sverige får detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl endast bedrivas av bolaget. En grundläggande förutsättningar för bolagets monopol utgör de viktiga policyregler som finns för bolagets verksamhet. Bolagets policyregler innebär exempelvis att det ställs krav på märkesneutralitet och icke-diskriminering. I syfte att vidmakthålla bolagets policyregler ska de anställda avvisa alla gåvor, såsom förslagsvis erbjudanden om varuprover.

Under den för målet aktuella tidsperioden hade bolaget en sortimentsmodell som förenklat innebar att 80 procent av bolagets butikers sortiment styrdes centralt och 20 procent styrdes lokalt. Sortimentet som styrdes centralt bestämdes utifrån den historiska försäljningen. Bassortimentet nådde sedan i princip alla av bolagets butiker.

Med beaktande av bolagets sortimentsmodell var det naturligt att leverantörerna ville få in så många av sina varor som möjligt i bassortimentet. I syfte att lyckas med det hade, vid domstillfället, upptäckts att det förekommit att vissa leverantörer försökt påverka försäljningsvolymen av sina varor hos bolaget genom att själva köpa tillbaka varorna ute i butikerna. Efter att en revisor granskat, det i målet aktuella, leverantörsbolaget fann revisorn att även det aktuella bolaget utfört ett stort antal inköp av sina egna varor från bolagets butiker.

Ytterligare ett sätt att försöka öka försäljningsvolymerna av sina varor kunde vara att försöka påverka bolagets butikschefer och få dem att favorisera leverantörsbolagets varor. Bolagets butikschefer hade nämligen möjlighet att påverka en varas försäljningsvolym. Det kunde exempelvis ske genom att butikschefen valde att en viss vara skulle rekommenderas till butikens kunder eller genom att denne placerade varorna på ett förmånligt sätt inne i butiken.

I målet hade det sistnämnda tillvägagångssättet aktualiserats. Tingsrätten hade att ta ställning till om butikschefer som mottagit checkar och pengar av ett leverantörsbolag gjort sig skyldiga till mutbrott.

Tingsrätten inledde med att ta ställning till om leverantörsbolaget haft ett bonussystem. Åklagaren hade gjort gällande att leverantörsbolaget haft ett sådant system, vilket inneburit att de anställda fått en viss bonus i relation till bolagets butikers beställningar av varor från leverantörsbolaget. Tingsrätten ansåg att det av bevisningen i målet, bestående av bland annat dokument som hittats i en av leverantörsbolagets datorer, framgick att det förelegat ett bonussystem. Tingsrätten fann således att det var styrkt att leverantörsbolaget haft ett sådant bonussystem som åklagaren gjort gällande.

Vid bedömningen av de tilltalades gärningar fastslog tingsrätten övergripande att samtliga tilltalade i målet måste ha känt till bolagets policy och att samtliga måste varit väl införstådda med att de som anställda inom bolaget inte fick ta emot gåvor.

För att försvara sina gärningar gjorde flera av de tilltalade i målet gällande att det inte funnits någon möjlighet för dem att favorisera en viss leverantörs produkter. De angav att det fanns vissa regler för hur varor skulle placeras osv. Tingsrätten gjorde dock bedömningen att det redan av den anledningen att det var möjligt för butikscheferna att kunna rekommendera en speciell vara föranledde att det hade det funnits möjlighet för dem att favorisera en viss leverantörs produkter.

Samtliga tilltalade förnekade att de begått brott. En del av de tilltalade erkände att de mottagit checkar eller pengar av leverantörsbolaget, men uppgav att det inte avsett någon muta eller otillbörlig belöning.

En av de tilltalade medgav att denne mottagit checkar, men förklarade för tingsrätten att denne inte hade någon aning om varför leverantörsbolaget skickat dem. Tingsrätten ansåg att det verkade helt sanningslöst och bedömde att det inte fanns någon annan rimlig förklaring än att checkarna avsett bonusersättningar och att den tilltalade varit medveten om det. Då tingsrätten även ansåg att brottsrekvisiten i övrigt var uppfyllda dömdes den tilltalade för mutbrott.

Flera av de tilltalade försvarade sig med att checkarna och/eller utbetalningarna av pengar utgjort ersättning för varuprov. Tingsrätten konstaterade dock att gratis varuprover utgjorde en förmån som, enligt bolagets policy, inte var accepterad att motta som anställd vid bolaget. Det ansåg tingsrätten att butikscheferna måste känt till. Då utbetalningarna dessutom objektivt sett varit ägnade att påverka butikschefernas tjänsteutövning, i kombination med att övriga rekvisit för mutbrott varit uppfyllda, dömdes även dessa för mutbrott.

En av de tilltalade erkände att denne tagit emot en checkar, men förnekade brott. Den tilltalade kunde inte lämna någon förklaring till varför denne tagit emot checkarna. Tingsrätten ansåg att det var anmärkningsvärt och kunde inte finna någon annan rimlig förklaring än att checkarna avsett utbetalningar för bonus i enlighet med bonussystemet. Den tilltalade dömdes för mutbrott.

Åtalet ogillades enbart avseende en av de tilltalade. Den tilltalade förnekade mutbrott. Beträffande de två checkar denne mottagit angavs att den första checken utgjort ett tack för en kontakt med en möbelsnickare och den andra checken förklarades med att den avsett ersättning för ett förmedlingsuppdrag. Tingsrätten ansåg att invändningen beträffande den första checken inte var särskilt sannolik. Dock hade givaren, på grund av sjukdom, inte kunnat höras i målet avseende den checken och förklaringen hade inte heller blivit vederlagd av åklagaren. Därmed fick den tilltalades förklaring godtas. Även avseende den andra checken ansåg tingsrätten att invändningen fick godtas. Därmed ogillades åtalet mot denne.

Av de 16 tilltalade dömdes således 15 personer för mutbrott i enlighet med 20 kap. 2 § BrB.

Tingsrätten ansåg att påföljden för samtliga kunde stanna vid böter. Bakgrunden till den slutsatsen var att mutorna rört ganska måttliga belopp. Vid valet av påföljd beaktades dock även kraven på objektivitet och neutralitet som ställs på bolagets anställda samt att det varit fråga om allvarlig brottslighet.

Beträffande straffmätningen beaktade tingsrätten främst mutornas beloppsstorlek, men rätten tog även hänsyn till om den tilltalade deltagit i ett bonussystem eller mottagit gratisprover. Rätten ansåg att det var mer klandervärt att ha deltagit i ett bonussystem, än det var att ha tagit emot gratisprover. Rätten fäste även vikt vid om den tilltalade avskedats från sitt arbete och om denne sagt upp sig frivilligt.

Samtliga tilltalade som dömdes för mutbrott dömdes till dagsböter. Som lägst 80 dagsböter å 50 kronor och som högst 100 dagsböter å 240 kronor.

Åklagaren hade även yrkat att vissa av de mottagna mutbeloppen skulle förklaras förverkade. Tingsrätten bedömde åklagarens förverkandeyrkanden som lagligen grundade och i biföll förverkandeyrkanden i samma utsträckning som motsvarande ansvarsyrkanden bifallits.