Hovrätten fastställer fällande dom om givande och tagande av muta efter middagsbjudning

Svea hovrätt, dom 2022-04-13 i mål nr B 11966-19

I samband med en fartygsinspektion bjöd fartygets befälhavare två fartygsinspektörer, efter genomförandet av inspektionen, på middag till ett värde om 450 kronor per person. Middagen betalades av fartygsbolaget som representationskostnad.

Åklagaren yrkade på ansvar för givande respektive tagande av muta.

Tingsrättens bedömning

Tingsrätten konstaterade inledningsvis att det saknas en legaldefinition av när en förmån blir otillbörlig – och därmed muta – samt att en helhetsbedömning får göras i det enskilda fallet. Av relevans för bedömningen är mottagarens tjänst eller uppdrag, förmånens art och värde. Tingsrätten betonade härvid att mutbrottsregleringen avser att inom den offentliga sektorn skydda allmänhetens tilltro till att myndighetsutövning utövas korrekt och att offentliga organ bedriver sin verksamhet med absolut hederlighet och opartiskhet.

Inspektörerna befann sig ombord på fartyget för att inspektera säkerheten, vilket utgör myndighetsutövning. Tingsrätten framhöll vidare att mutbrott inte är ett effektbrott utan det räcker att förmånen, utifrån sett, kan uppfattas som beteendepåverkande. Det hade därför ingen betydelse att det i målet inte ens påståtts att middagen lämnats för att påverka inspektörerna eller att deras myndighetsutövning påverkats av middagen. Gällande värdet på middagen, 450 kronor, bedömde tingsrätten att det inte var så ringa att det av den anledningen skulle vara straffritt. Slutligen konstaterade tingsrätten att det fanns ett tjänstesamband, även om middagen hade skett under den tid som inspektörerna varit lediga ombord på fartyget.

I fråga om uppsåt konstaterade tingsrätten att straffansvaret är personligt och att det saknar betydelse om en arbetsgivare eller annan har lämnat samtycke till att ta emot förmånen. Enligt domstolen kan det emellertid påverka uppsåtsbedömningen om den som tagit emot en förmån saknat kännedom om att det varit otillåtet. I det aktuella fallet konstaterade tingsrätten dock att det hade förekommit diskussioner om mutbrott på inspektörernas arbetsplats och att de i vart fall skulle anses likgiltiga inför att de tog emot en otillåten förmån vilket är tillräckligt för straffansvar. Befälhavaren och de två inspektörerna dömdes därför för givande respektive tagande av muta.

Hovrättens bedömning

Hovrätten delade tingsrättens bedömning avseende skuldfrågan. I fråga om påföljd beaktade hovrätten bland annat att inspektörerna avskedats samt att handläggningen varit långsam, närmare två och ett halvt år. Domstolen fann det uppenbart oskäligt att döma ut påföljd och meddelade i stället påföljdseftergift. Avseende befälhavaren beaktades endast den långa handläggningstiden och hovrätten sänkte därför antalet dagsböter från 40 till 30.