Rättsfall

Köpte bil till underpris av äldre man efter tips från hemsamarit

19 juni 2004

Hovrätten för Nedre Norrland, dom 2004-06-10 i mål nr B 918-03 och Hudiksvalls tingsrätt, dom 2003-09-12 i mål nr B 552-03

En vårdare som arbetade inom hemtjänsten tipsade sin dotter och svärson om att en äldre man som hon jobbade hemma hos ville sälja sin bil. Dottern och svärsonen fick köpa bilen för 3.000 kr fast bilens värde var ca 12.000 kr. HovR dömde hemsamariten för mutbrott och dottern för medhjälp till mutbrott. Svärsonen friades.

 

En vårdare som arbetade inom hemtjänsten tipsade sin dotter och svärson om att en äldre man som hon jobbade hemma hos ville sälja sin bil. Vårdaren, dottern och svärsonen åkte gemensamt hem till mannen och hans hustru och tittade på bilen. Dottern och svärsonen gjorde upp om affären med mannen. De fick köpa bilen för 3.000 kr. En oberoende värdering visade sedan att bilen var värd 15.000 kr inkl. moms, dvs ca 12.000 kr vid försäljning mellan, såsom här är fråga, icke mervärdesskattepliktiga parter.

Vårdaren åtalades för mutbrott medan dottern och svärsonen åtalades för medhjälp till mutbrott då de ansågs ha främjat vårdarens mutbrott genom att tillsammans och i samförstånd förvärvat bilen.

TR inledde med att påpeka att för att kunna dömas för mutbrott måste vårdaren ha insett att hennes handlande innebar en förmån eller i vart fall att hennes handlande beredde annan vinning.

Vid förhör framkom att mannen stod fast vid sin försäljning. Han ansågs ha haft goda motiv för att sälja bilen till ett billigare pris än marknadsvärdet då han saknade behov av bilen eftersom han inte kunde köra den längre. Bilen vållade honom också vissa bekymmer genom att den bl.a. skulle besiktigas. Vidare godtog TR vårdarens påstående att hon saknade kunskap om bilar och dess marknadsvärden och således inte kunde bedöma om detta var en fördelaktig affär. Vårdaren hade endast presenterat sin dotter och hennes sambo för den äldre mannen och inte deltagit vid några förhandlingar angående köpet. TR konstaterade att vårdaren handlat såväl olämpligt som omdömeslöst men hon ansågs inte ha insett att hon berett sin dotter vinning. Åtalet ogillades.

HovR ansåg vårdarens handlande, att som arbetstagare förmedla affären och därigenom ge dottern en möjlighet att köpa bilen, haft sådant samband med tjänsten att det är att betrakta som att hon, för annans räkning, mottagit en belöning för sin tjänsteutövning. Belöningen bedömdes objektivt sett som otillbörlig, med hänsyn tagen främst till de särskilt höga krav på tjänstens integritet som anses böra ställas inom vårdverksamheten, men även till den mottagna egendomens värde. HovR påpekar att vårdarens egen uppfattning om vad som är tillbörlig eller otillbörlig belöning för tjänsteutövningen inte är avgörande. Däremot måste de faktiska och rättsliga omständigheter som bildar grundvalen för detta bedömande omfattas av uppsåtet. Enligt HovR måste vårdaren, även om hon i efterhand fått reda på priset för bilen, ha insett att dotterns eventuella förvärv av bilen skulle kunna anses som mottagande av en otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning.

Dottern ansågs ha ingått i och fullföljt affären med insikt om både att denna var mycket förmånlig och att hon fått mölighet att förvärva bilen på grund av moderns tjänst inom hemtjänsten. Hon ansågs således ha främjat moderns mutbrott genom förvärvet av bilen.

Vårdaren dömdes för mutbrott och dottern för medhjälp till mutbrott till 50 dagsböter vardera, samt förverkades bilen. Svärsonen friades dock då han inte ansågs ha varit delaktig i förvärvet av bilen eller på annat sätt främjat förvärvet.