Tingsrätten dömer anställda vid universitet och företag för mutbrott

Uppsala tingsrätt, dom 2021-04-20 i mål nr B 6839–17

En chef vid en serviceenhet på ett universitet och en arbetsledare för tryckeriet som ingick i serviceenheten tog emot gratis utlandsresor. Resorna arrangerades och bekostades av ett tryckeriföretag som universitetet hade ingått ett ramavtal med. Vid tidpunkten för erbjudandet av resorna var tryckeriföretaget även kund hos universitetet.

Arbetsledaren blev vid två tillfällen erbjuden gratis utlandsresor av tryckeriföretaget. Dels till en av världens största tryckerimässor i Tyskland till ett värde av 9 990 kr, dels till en EM-fotbollsmatch i Nice till ett värde av 10 000 kr. Chefen vid serviceenheten blev vid ett tillfälle erbjuden att utan kostnad följa med på fotbollsresan.

Förutom att arbetsledaren och chefen vid serviceenheten åtalades för tagande av muta åtalades även en kontorschef och en kundansvarig vid tryckeriföretaget för givande av muta. Tingsrätten konstaterade att brott mot bestämmelserna om givande och tagande av muta är fullbordade redan på försöksstadiet. Det finns därför inte någon möjlighet att undgå straff genom att träda tillbaka från brottet, till exempel genom att återta begäran eller löftet om muta eller återlämna mutan. Att chefen först tackat ja till fotbollsresan och sedan ångrat sig bedömdes sakna betydelse.

I fråga om tjänstesamband konstaterade tingsrätten att det var tydligt att chefen haft möjlighet att utöva positivt inflytande över åtgärder som rörde tryckeriföretaget. Likaså att det för arbetsledaren varit möjligt att gynna tryckeriföretaget. Sammantaget ansåg tingsrätten att de förmåner som erbjudits och mottagits skett för utövningen av chefens respektive arbetsledarens anställning.

Vid bedömning av förmånens otillbörlighet betonade tingsrätten inledningsvis det skyddsintresse som i första hand var förvaltningens integritet. Vad avsåg mässan menade tingsrätten att det varit naturligt och nyttigt för arbetsledaren att delta på denna i syfte att bland annat hålla sig uppdaterad inom den tekniska utvecklingen på området och för att knyta branschkontakter. Av programmet framgick att det dag två var inplanerat en aktivitet som avslutas med middag. Tingsrätten menade däremot att deltagande på mässan utgjort den centrala delen av resan och haft verksamhetsanknytning. Tingsrätten beaktade även att arbetsledaren i sin roll kunnat påverka universitetets inköp och därmed gynna tryckeriföretaget. Med hänsyn till det höga värdet på resan menade tingsrätten att det måste ha förelegat en konkret risk för att arbetsledaren skulle utöva osakligt inflytande över åtgärder och beslut som rörde tryckeriföretaget. Tingsrätten ansåg därför att värdet på förmånen varit så högt att den, trots att arbetsledarens deltagande på mässan haft verksamhetsanknytning, var att anse som otillbörlig.

Vad gällde fotbollsresan till Nice konstaterade tingsrätten att den till övervägande del var en nöjesresa. Tingsrätten framhöll att arbetsledaren och chefen i egenskap av privatpersoner tillgodogjort sig värdet av resan. Resan bedömdes därför vara en otillbörlig förmån.

Arbetsledaren och chefen dömdes för tagande av muta och kontorschefen och den kundansvarige på tryckeriföretaget för givande av muta.

Med hänsyn till att samtliga förlorat sina anställningar, att åtal väckts flera år efter att händelserna ägt rum, att förundersökningen tagit ovanligt lång tid samt att huvudförhandling försenats meddelade tingsrätten påföljdseftergift.

Företagsbot

I fråga om ansvar för företagsbot inledde tingsrätten med att bedöma om företaget gjort tillräckligt för att förebygga brottet. Företaget ansågs bland annat ha haft omfattande riktlinjer och föreskrifter på korruptionsområdet, däribland en uppförandekod, representationspolicy och visselblåsarpolicy. Av ett flertal dokument framgick att det endast undantagsvis var tillåtet att erbjuda representation till offentliga tjänstemän och att undantag från denna regel krävde godkännande från ekonomichefen. Därutöver genomfördes utbildningsinsatser och det fanns även en enhet som arbetade med regelefterlevnad.

Vidare bedömde domstolen att företagets uppföljning av implementerade rutiner och riktlinjer varit tillräckliga. Företagsbot bedömdes därför inte kunna utdelas på denna grund.

Tingsrätten prövade därefter om företagsbot kunde utdelas på annan grund. Chefen bedömdes ha haft ett särskilt ansvar för tillsyn och kontroll av verksamheten. Detta framgick bland annat av att chefen ansvarat för att agera och leda enligt bolagets ledarskapsfilosofier, följa fastställda policys och arbetsrutiner samt genomföra årliga medarbetarsamtal. Därtill hade chefen haft en attesträtt som uppgick till 50 000 kr, vilket ansågs vara ett relativt högt belopp. Tingsrätten konstaterade att den åtalade begått mutbrott i sin roll som chef och att denne därvid haft ett särskilt ansvar för tillsyn och kontroll över att avdelningens kundaktiviteter utfördes med iakttagande av bolagets interna regelsystem. Därmed bedömdes det föreligga förutsättningar för att ålägga bolaget en företagsbot. Domstolen bestämde bötesbeloppet till 30 000 kr.