Misstänkta felaktigheter inom bilprovningen

Malmö tingsrätt, dom 2014-03-05 i mål nr B 42-11

Sedan åklagaren funnit bevisning som talade för att felaktigheter ägt rum vid en av bilprovningens besiktningsstationer väcktes åtal om grovt tjänstefel.

Åklagaren framlade bevisning som talade för att det under några månader av år 2010 ägt rum felaktigheter vid en av bilprovningens besiktningsstationer. Exempelvis gjorde åklagaren gällande att personer kunnat beställa besiktningsprotokoll över kontrollbesiktning eller efterkontroll av fordon avseende bilar som befunnit sig någon annanstans. Därigenom kunde personer erhålla ett bevis på att en bil gått igenom en besiktning, trots att besiktningsteknikern underlåtit att granska fordonet.

Mot bakgrund av felaktigheterna åtalades en besiktningstekniker vid besiktningsstationen för grovt tjänstefel, i enlighet med 20 kap. 1 § 2 st. BrB. Besiktningsteknikern var, vid den i målet aktuella tidpunkten, en av två teamledare på stationen och arbetade vanligtvis på en bana som tog emot obokade bilar.

Tingsrätten hade att ta ställning till om det var den tilltalade som var ansvarig för de uppmärksammade felaktigheterna.

Under den i målet aktuella tidsperioden fanns det ett stort antal bilar i besiktningsstationens datasystem som fått en tid på fem minuter eller mindre registrerad. Det trots att en korrekt besiktning inte torde vara möjlig att genomföra på så kort tid.

Den tilltalade förklarade de korta registrerade tiderna med att det under perioder varit problem med stationens datorsystem. Under de perioderna hade besiktningsteknikerna fått skriva manuella protokoll. Dessa hade sedan den tilltalade, i egenskap av teamledare, fört in i det datoriserade systemet. Den tilltalade angav att det var efterinmatningarna som förorsakat att det såg ut som att besiktningstiderna varit väldigt korta, det eftersom tiden som registrerades var den tid det tog att utföra efterinmatningen.

Tingsrätten konstaterade att det stod klart att det förekommit datorproblem. Rätten beaktade dock att det lämnats olika uppgifter avseende omfattningen av dessa problem.

Tingsrätten noterade att de besiktningar som åklagaren ansåg var oriktiga i huvudsak var besiktningar där en kort besiktningstid angivits. Rätten bedömde dock att det inte gick att dra slutsatsen att det just var den tilltalade som var ansvarig för uppgifterna i besiktningsprotokollen, trots att det var den tilltalade som registrerat dem i datasystemet. Det eftersom att den tilltalade även hade registrerat andra besiktningsteknikers genomförda besiktningar. Det gick med andra ord inte att med säkerhet säga att det var den tilltalade som genomfört en besiktning av en bil, trots att det var den tilltalade som registrerat besiktningen.

Åklagaren angav vissa uppgifter som talade för att de felaktiga registreringarna var hänförliga just till den tilltalade. Exempelvis angav åklagaren att den tilltalade hade en lägre underkännandefrekvens, än andra som utförde besiktningar. Tingsrätten ansåg däremot att omständigheterna inte med någon avgörande styrka talade för att den tilltalade utfört besiktningsprotokoll på beställning.

Tingsrätten medgav att det kunde resas invändningar mot den tilltalade avseende att denne registrerat sig själv som besiktningsutförare, trots att denne inte vetat något om de angivna bilarna. Men rätten bedömde att det inte med säkerhet gick att knyta felaktigheterna till den tilltalade, det gick inte att utesluta att det var någon annan på stationen som lämnat felaktigt underlag som den tilltalade enbart registrerat.

Åtalet ogillades.